Prick just nu känns allt så bra. En brasa sprakar i vedspisen, tvättmaskinen surrar (det är något så tillfredsställande med det ljudet, älskar det), Sixten (som i och för sig spydde imorse) ligger i soffan och gosar med Bodil. Trots känslan av att världen håller på att gå åt helvete så har vi det bra i det lilla. Och de där två känslorna samspelar ju – ju mer lidande i världen, desto mer tacksamhet över det man har.
Varje dag vid middagsdags är jag på väg att somna med ansiktet i tallriken. Är så trött på den förlamande tröttheten som drabbar mig (och de flesta andra) såhär års – och sänder en tanke till alla stackare som lider av konstant trötthet pga sjukdom eller åkomma av något slag. Så fruktansvärt att genomleva hela livet i det töcken som jag upplever just under de här veckorna i november-december. Det enda jag orkar göra efter middagen är att lägga mig i soffan och äta något sött. Alla projekt har avstannat.
Men! Så fort solen tittar fram så känns ju allt så mycket lättare! Hoppas på snö snart, så det blir ljust och fint.
Vi har verkligen inte använt vardagsrummet mycket sen vi flyttade hit. På kvällarna kollar vi på tv där, det är egentligen allt. Vi sitter alltid i köket och fikar och sånt. I säkert ett år efter att vi hade flyttat in hade vi kartongtravar i olika hörn, och fortfarande har vi inte slipat golvet och byggt bokhyllor. Men jag har ändå bestämt mig för att ta rummet i besittning, och upptäckt att det egentligen är husets mysigaste! Det är så stort så många kan vara här samtidigt och göra olika saker, det har tre fönster = fint, och så såklart kakelugnen, husets hjärta. I helgen har vi ätit frukost här, det var himla mysigt. Det får bli en helgtradition.
Jonathan har skördat sin första ostronskivling! Titta vad fin den är.
Här växer den ur ett litet hål på ett rör.
Inne i röret finns någon slags träflismassa? Som är kontaminerad med… mycel. Ja…
Här inne i Jonathans Dexterinspirerade rum i lilla stallet växer svampen. Vår framtida inkomstkälla! Jag får be Jonathan göra ett gästinlägg om svampodlingen någon gång, det är inte mitt område direkt.
Men jag lagade svampsås av den idag, till älgfärsbiffarna, det blev gott!
Det här gör Bodil om dagarna:
+ Sitter i trappan och håller uppsikt över trädgården och vägen genom fönstret. Skäller upprört om någon jävel går förbi. Kommer det en häst blir hon riktigt förbannad.
+ Äter äckliga saker. Hon äter verkligen allt från bajs till tuschpennor.
+ Gömmer saker. Alla hennes tuggben och leksaker försvinner efter ett tag. I morse hittade Ines en gömma under gästsängen, där Bodil brukar åla in. Det ligger en madrass där under så det är extremt trångt, hon pressar verkligen in sig.
+ Leker med barnen eller trakasserar dem på olika sätt. Hon sitter tålmodigt och väntar utanför när de stänger in sig med bilbanan, som hon absolut inte är betrodd att leka med.
Leker de inte med henne så biter hon dem i hasorna. Det gör hon egentligen närhelst hon har lust, oavsett om de leker med henne eller inte.
+ Rusar omkring som en galning så att alla mattorna ligger upphasade mot väggarna.
+ Ligger och trynar i soffan eller någon annanstans. Helst tillsammans med Jonathan.
+ Kör arga leken med den andra hunden som ibland syns i ugnsluckan och i kakelugnsluckan.