Kategorier
Odla

Trädgårdslandet

Idag när jag åkte skylift upp till ladutaket (JA, det var ascoolt, mer om det sen) passade jag på att fota trädgårdslandet uppifrån – tyvärr verkar bilden ha blivit ganska suddig? Nåväl. Visst är det fint? Om än inte så prunkande som jag tänkt att det skulle vara såhär års.

IMG_8388

Bakersta raden: halmraddan är en potatisodling.
I nästa rad kommer två tunnlar klädda i spetstyg där vi odlar grönkål, purpurkål, broccoli och broccolirybs. Spetstyget skyddar mot kålfjärilar, men idag såg jag att snigeljävlarna ändå satt i sig en del – snigelstängsel till trots. Sängen efter kållanden innehåller sallad, dill, persilja och salladslök.
Tredje raden, från vänster: först en säng med rödbeta, gulbeta och polkabeta. Efter det en säng med palsternacka och gul lök. Sen en med rödlök och morot. Fjärde raden börjar med en säng som först har två små taniga squashplantor (alla våra förodlade dog frostdöden så vi fick så nya direkt på friland), sen en plätt med sommarblommor. I mittensängen finns ett litet arrangemang för majs – det är det där lilla fiberdukstältet. Jag tror att all majs har dött i år, precis som föra året, men Jonathan vill visst gärna odla majs. På ömse sidor om majsen små squashstackare. Vanlig squash, vintersquash och någon slags prydnadspumpor har vi. Och kanske stora pumpor okså, såna där halloweenpumpor – osäker på vad som överlevt. I den sista sängen har vi sockerärtor och spenat.
Femte raden börjar med en tom säng där vi tänkt odla rotsaker för sen skörd och vinterförvaring, men det har inte hänt av någon anledning. Funderar på att peta ner de sista morotsfröna där och se vad som händer. Mittensängen har squash av olika sorter. Sista sängen är ett experiment: samodling av grönkål och ringblommor, eftersom ringblommor ska avskräcka/förvirra kålfjärilarna. Men för att det ska funka måste nog ringblommorna ha kommit upp och börjat blomma innan kålen kommer upp. Vi sådde allt samtidigt (och helt huller om buller i tre omgångar eftersom hönesn sandbadade här hela tiden innan vi blev klara med stängslingen). Kålen är uppäten, men kanske får vi några fina ringblommor i alla fall.
Den främsta raden är jordgubbar, bara två sängar har fått bärnät, men den bortersta innehåller inte så många plantor, bara några som blev över. Vi får väldigt lite jordgubbar irriterande nog, både här och i de andra två jordgubbslanden. Fattar inte riktigt varför.
Frånvarande: Utanför bild har vi ju också avloppsväxthuset med gurka och tomat (om det nu blir något alls av det) och bakom det en sparrisodling (som vi skördar först nästa år). <och så två jordgubbsland från förra året. Och på altanen har jag krukor med en massa örter.

Ja det var det hela!

 

Kategorier
Gnäll Loppis

Kan inte alla bara dra

IMG_8359 Idag har vi varit på loppis i ett missionshus…IMG_8362 Och så har vi fikat hos Jonathans föräldrar. IMG_8366Och jag har fantiserat om att vara helt utan barn och djur som kräver uppmärksamhet. tänk om jag bara kunde få två veckor helt för mig själv, tänk vad jag skulle hinna med! En återkommande fantasi hos mig är att liksom få en chans att starta om livet – alltså inte börja om, utan bara pausa allt och komma ikapp/få ordning.

På något sätt tror jag också att jag ska hinna läsa DN på morgnarna och börja motionera bara jag får röja upp ordentligt i huset och klippa gräset och rensa trädgårdslanden först. Patetiskt nog är det vad jag helst vill ägna min semster åt; städa hela huset inklusive putsa fönster och rensa garderober. Sen kan jag slappna av, inbillar jag mig. Och bli en bättre människa på alla sätt och vis. En sån som inte kollar facebook i telefonen i sängen på kvällen utan läser en bok.

Men det är alltid ett barn som behöver snytas eller tröstas eller kammas eller skjutsas eller serveras mat. Alltid en tvätthög att sortera, en hund som behöver promeneras, ett får som hotar med att dö.

Suck. Kan inte alla bara dra?

 

Kategorier
Bodil Får Lycka

Ripa repar sig

Igår var Ripa plötsligt sämre igen. Hon låg i höet och andades tungt och ville knappt lyfta huvudet. Vi pratade med grannen om att man inte kan vänta hur länge som helst på att hon ska bli bra, till slut måste man bestämma sig och kanske ta bort henne så att hon inte behöver lida. Det kändes tungt på flera sätt – först och främst såklart för själva Ripa – vi tycker om henne och hon har mycket kvar att ge i sitt fårliv. Men också för att det bara har varit bakslag och lidande med dessa jävla får, det vore så skönt med en framgång någonstans. Dessutom blir det ju en ekonomisk brakförlust att köpa ett får, betala en jourveterinär och sedan ändå nödslakta fåret.

IMG_8291

Men på kvällen när vi kom tillbaka stod Ripa upp, och vi tog ut henne och Sirpa på kvällspromenad. Då började Ripa käka så att vi blev rädda att hon skulle storkna! Hon som inte ätit sen i lördags mer än några torra hötussar som hon håglöst tröskat runt i munnen, gick nu på avsmakningsmeny i trädgården; pioner, schersmin, praktlysing, alm, apel, klöver och gräs. Vilken fest! Vilken lättnad! IMG_8299 I morse fick de komma ut igen – det är så mysigt att man kan ha dem lösa omkring sig såhär. De hänger ju med när vi går, och vill absolut inte rymma. IMG_8297Och stackars Bodil grät bittert för att hon inte fick vara med och gosa (eller leka/rusa runt) med fåren. Det vore fint om de kunde vänja sig vid varandra – eller mest handlar det nog om att Bodil ska tagga ner lite och inte tycka att fåren är så vansinnigt intressanta. Det är nog mest en vanesak, det går ju bra med hönsen – ibland gör hon små utfall för att hon tycker det är kul när de flaxar, men oftast bryr hon sig inte, och de bryr sig inte om henne.

 

Kategorier
Får Gnäll Katastrofer av mindre eller större omfattning

Allt som gått snett och allt vi gjort fel med fåren – hittills

IMG_8242

1. Vi skaffade dem. Vi borde inte ha gjort det den här våren, vi hade alldeles för mycket att göra redan, både med gården och på våra jobb. Det kändes som ett bra tillfälle att hoppa på det här SLU-projektet. Det var det alltså inte, till att börja med eftersom det tog mycket mer tid än det var tänkt att göra iordning hagen och vi fick lägga massa extratid på det.

2. Vi köpte vilda får. Våra suffolkfår var ungefär lika tama som rådjur man möter i skogen. Det var inte lätt för oss att veta, han vi köpte dem av försäkrade att de skulle bli tama snart. Men fortfarande kommer ingen fram när vi går in i hagen. Stannar man en stund och lockar med vete, som de gillar jättemycket, kommer tre av fem fram. Men de följer inte med om man går iväg och rasslar med hinken, så vi kan helt enkelt inte samla in dem/flytta dem/hantera dem alls. Trots att vi har ägnat många många timmar åt att försöka få dem tama.

3. Fåren var fulla med mask. Vi frågade han vi köpte dem av, och han sa att de var kollade och inte hade mask – vilket visade sig vara en lögn. De är helt fulla med olika sorters parasiter, och behöver alltså avmaskas – det vill säga fångas in, till att börja med.

4. Vår hage är olämplig för får. Betet är för grovt, så allt jobb med att stängsla den första hagen var förjäves, och vi fick ordna en ny här hemma bakom stallet. Där inga får har flyttat in ännu eftersom vi inte lyckats ta hem dem.

5. Vi foderförgiftade vårt tama får. När vi köpte de tama svärdsjöfåren Ripa och Sirpa som skulle bli en del av flocken och hjälpa de vilda på traven, matade vi även dem med vete. Suffolkfåren älskar vete men svärdsjöfåren tål det inte. Ripa vräkte i sig och blev jättesjuk. Vi tog hem de två svärdsjöfåren till stallet igen, och ringde veterinären som kom natten till måndag. Jag vet inte hur många tusen det gick på men vi kunde ju inte låta Ripa plågas till döds. Nu verkar hon må lite bättre även om vi inte vågar pusta ut riktigt än, men eftersom veterinären inte tyckte vi skulle ta tillbaka svärdsjöfåren till hagen med parasittryck (där de andra fåren med parasiter har bajsat) så står vi igen utan plan för att få hem de rädda fåren som behöver avmaskas.

Kategorier
Bin

Snart kommer bina

IMG_8268

Imorgon kommer våra bin! Vi köper två avläggare av Jonathans bimentor – ja, varje biodlare bör ha en mentor.

Bin är otroligt fascinerande varelser när man börjar läsa på lite – men egentligen är jag ju mest intresserad av honungen. Så otroligt lyxigt att ha tillgång till helt färsk och på sätt och vis nyttig honung i mängder.

Dessutom räddar man ju världen och ökar sin egen skörd när man har bin!

Kategorier
Får

Stackars lilla Ripa

Näe det är verkligen bara besvär med fåren. Vem sa att får var enkla och skötte sig själva?

IMG_8169

Vi köpte två tama får; Sirpa och Ripa, strax innan vi åkte till Gotland. Tanken är att de ska bilda flock med de skygga fåren och liksom visa vägen, så att fegisarna hajar galoppen så att säga. De är så otroligt gulliga och gosiga! Som små hundar, de kommer när man ropar, föjer efter och tittar förväntansfullt på en, buffar på en om de inte får gos och gråter när man går.

IMG_8157

När vi kom hem från Gotland tog vi ut Ripa och Sirpa till de andra fåren i hagen (och nej, vi hade definitivt inte behövt koppel på dem).
Ripa har varit lite undanglidande ett tag, och idag insåg vi att hon var riktigt risig. Hon är jättesvullen om magen, har feber och är uttorkad.

IMG_8240

Vi vet inte vad som har hänt riktigt, men vi tog hem båda två till stallet igen, och just nu ger vi henne vätskeersättning och väntar på jourveterinären. Håhåjaja, lilla Ripa.

Kategorier
Livet

Hej igen…

Här blev det tyst! Vi åkte till Gotland med Jonathans familj, och det var så otroligt fint och skönt att resa bort och det var vackert väder och jag hade absolut inte lust att öppna datorn en endaste gång. Nu är vi hemma och det är också otroligt skönt. Massor att göra, men det är kul. Klippa gräset, rensa trädgårdslanden, fixa fårens vinterhage, laga ladutaket som har gått sönder litegrann, bygga en trädkoja med barnen… Ja, såna saker.

DSC00664DSC00679 DSC00682 DSC00698 DSC00714 DSC00743 DSC00745