Kategorier
Får

Välkommen Alf

Efter att vi tagit hem fåren igår åkte vi till Österbybruk för att hämta baggen Nicke. Han är av rasen finullsfår – de som har den finaste ullen alltså. Just nu är han solblekt, men egentligen är han mörkbrun tydligen. Många av hans lamm har blivit svarta. Han är väldigt fin och kelig och nyfiken.

img_0429

Så fort han fick träffa tackorna började han slicka dem uppskattande på ryggen och i ansiktet, och tackorna viftade på svansen, men lät honom inte komma till.

img_0430

Ingen gillade namnet Nicke och han vet inte själv vad han heter, så vi bytte namn på  honom till Alf på grund av hans slående likhet med rymdvarelsen.

Kategorier
Får Halleluja Lycka

Det gick! Fåren är hemma!

Vilket flyt vi har haft idag! Vi var ju långt ifrån säkra på att fåren skulle följa med mig hem, men det gjorde de! Jag började med att öppna till fårhagen och sätta mig en bit utanför med en hink med godsaker och en lövruska. Först ut var inte Sirpa och Ripa som vi trodde – de stod bakom stenröset och stångades (!), men Annika travade modigt ut till mig. De andra droppade in en efter en. Felicia var fegast och stod en stund och bräkte efter de andra, men sen kom hon också.

img_0410 När alla gick lugnt och betade omkring mig ringde jag Jonathan, som ringde grannarna som skulle komma ut och hjälpa till att spärra av vägen så fåren inte blev skrämda av en bil just när de skulle över. Medan jag väntade på klartecken från Jonathan tog Annika ett eget initiativ och började leda flocken hemåt! Jag sprang ikapp och fortsatte locka dem på rätt väg. Det gick bra, alla följde med nästan ända fram till vägen. Där var gräset extra saftigt så de blev distraherade en stund.

img_0413 Men till slut kom Sirpa och Ripa upp på vägen – de kände ju igen sig och var inte rädda – och de andra hakade på. Helt magiskt, jag trodde inte det var sant, alla bara travade efter mig in på gårdsplanen och Jonathan kunde stänga bakom oss!

img_0417Vi har ju verkligen kämpat och slitit för att få de här fåren tama (och lagt ner många timmar på misslyckade hämtningsförsök), så det var på tiden att vi fick lite flyt tycker jag.

Nu är de i en box i stallet i väntan på veterinaären som kommer och avmaskar imorgon, vi har avskiljt de två som ska gå till slakt i en egen box (de är allra fegast och vågar fortfarande inte komma fram, vi vill inte ta lamm på dem eftersom vi inte kommer kunna assistera vid lamningen). Och så har vi hämtat vår jättefina finullsbagge! Men mer om honom imorgon – han förtjänar ett eget inlägg.

Kategorier
Får

Imorgon gäller det

Nu på kvällen har vi riggat staket av grannens kogrindar nere på gårdsplanen. Imorgon ska vi försöka ta hem fåren. 

Planen: jag öppnar till hagen och lockar ut dem. Sirpa och Ripa, de tamaste, lär ju komma efter mig direkt. Vi väntar in de andra (kan ta tid). När alla har vågat sig ut ur hagen och slutat vara skärrade över att de är ute ska jag börja springa, rasslande med en hink med godsaker. Då springer alla fåren efter mig i en rad, vi springer över två ängar och över vägen och upp på gårdsplanen, och då kliver Jonathan upp ur diket bakom oss och stänger. 
Detta är vår enda plan. Funkar det inte vet jag inte vad vi ska göra. 

Kategorier
Livet

Kalashetsen

img_0380
Ser ni vad formen föreställer?

Idag ska vi fira Morris som snart fyller 18. Jag bakade hela dagen igår pga missbedömde arbetsinsatsen som vanligt. Hade kameran redo för att ta lite härliga underbaraclariga bilder till bloggen, men det var kaos här hela dagen. Dessutom råkade jag tratta i mig två ganska stora glas vin på kvällen (det var så lite kvar i en bag in box att det inte var något att spara tänkte jag, men det var visst lite mer än jag trodde) när jag gjorde soppan som ska serveras idag, så kanske tappade jag min fingertoppskänsla något.

Just nu städar Jonathan toaletterna, Ines kollar på tv och Sixten facetimar med sin kompis (det är inte riktigt ett samtal utan mer heeej – heeeej – uuuähhh – pruuuutt osv) och jag ska dra igång en plockrunda, baka scones och stryka en duk. Funderar över hur mycket man egentligen ska städa innan 25 kalasgäster dundrar in. Min farmor lärde mig att om man får främmande och inte hinner städa ska man baka en sockerkaka och putsa spegeln i badrummet… Men jag tror vi hade lite olika utgångslägen.

Kategorier
Uppvärmning

Snart slipper vi frysa

img_0349 img_0350

(Sorry för tråkiga bilder, men de är ju ändå långt ifrån de sämsta jag publicerat)

Nu har det blåst ordentligt i några dagar, och då blir det så fruktansvärt kallt på östsidan av huset som är mest ansatt av vinden, det vill säga i vårt sovrum, mitt arbetsrum, köket och gästrummet. Jag har flyttat min arbetsplats till fåtöljen framför kakelugnen i vardagsrummet. Bodil värmer mina fötter med sitt lilla muskelberg till kropp.

I morse slog det mig plötsligt att vi faktiskt kan dundra på och höja värmen hur mycket vi vill – vi behöver ju inte snåla med ved eftersom vi snart byter uppvärmningssystem, woho!

(Varning, här nånstans börjar det bli riktigt tråkigt för den som inte är specifikt intresserad av luft/vattenvärmepumpar.)

Igår var vi och inspekterade en luft/vattenvärmepump och lyssnade på den. Det var ju en redigt ful klump och fan vad den brummade och lät. Men vi tänkte sätta den på baksidan av huset där den varken syns eller hörs, och dessutom har det försäkrats oss att den knappt låter på sommaren, och det är ju då man sitter i trädgården och kan bli störd.

Det känns hur som helst som ett bättre alternativ än bergvärme för att det är såpass mycket billigare – jag tror att det skiljde nästan hundra tusen mellan offerterna.

Det ska bli så skönt att slippa veden och bara njuta av värme i huset utan slit! Sen ska vi som sagt sätta in en kamin i hallen, och kanske behöver vi fler eldstäder på övervåningen så småningom, men det märker vi.

Nu ska jag gå ut i pannrummet och höja värmen!

Kategorier
Höns

Var sover Mumrik?

(Filmen är från i somras, men det var den bästa hönsillustrationen jag kunde hitta. Visst är den ljuvlig? Vårt nya majsiga liv komprimerat till 20 sekunder.)

Mumrik sover aldrig i hönshuset längre. Kanske blev hon störd av de röda hönskvalstren eller skrämd av räven som var här för några veckor sen. Varje kväll när vi räknar in hönsen är hon försvunnen, varje morgon när vi kommer för att öppna i hönsgården lallar hon omkring där utanför. Vi spanar efter henne på kvällarna, lyser med ficklampa under buskar, under verandan och överallt vi kan komma på, men vi hittar henne inte.

En kväll i skymningen hörde jag ett rassel från det stora trädet som växer utanför och ovanför hönsgården. Tittade dit och såg en stor fågel – det var Mumrik som kom nedbrakande genom grenverket! Jag fattar inte hur hon kom upp dit. Troligen sover hon högt däruppe bland grenarna nuförtiden, vi ser henne inte i mörkret. Men hon dyker upp på morgnarna, så hon får väl hållas. Hoppas hon flyttar hem igen till vintern.

Kategorier
Livet

Tagga ner lite

img_0240

Jag älskar min mobil, jag älskar facebook och instagram. Det gör jag verkligen, jag vill absolut inte ta bort dem. Men jag tycker ändå att telefonen tar lite väl stor plats i mitt liv. Ofta när vi kollar på nyheterna eller nån tv-serie kan jag komma på mig själv med att ha scrollat instagram en lång stund istället för att kolla, det är ju hopplöst.

Eller när jag har gått och lagt mig, istället för att öppna boken som ligger på nattduksbordet; kollar facebook, aftonbladet, blocket, instagram, facebook igen. Somnar. Går upp och kissar på natten, kollar facebook. Klockan ringer på morgonen, jag tar upp telefonen och kollar aftonbladet. (Någon slags självbevarelsedrift har hindrat mig från att börja spela spel på telefonen, det har jag inte gjort sedan jag körde snake på min gamla nokia.)

Jag tycker inte att det är jobbigt egentligen att vara utan telefonen, får inte abstinens eller så, men har jag den där så tar jag upp den hela tiden.

Så nu har jag betämt mig för att inte ha telefonen vid sängen alls – jag lägger den på laddning i arbetsrummet och använder mig av en old school väckarklocka istället för att snooza på morgnarna. Och det är så skönt! Äntligen har jag ro att läsa böcker igen. Och jag inbillar mig att jag sover bättre – men det kanske bara är hösttröttheten.

Nästa steg kanske blir att inte ha mobilen i tv-soffan? Fast å andra sidan sker ju mycket av interaktionen med folk på kvällstid och det är ju hopplöst att ligga ett halvt dygn efter hela tiden…

Hur gör ni?

Kategorier
Höns

Röda hönskvalster

Flera gånger när jag har hämtat ägg hos hönsen har jag tyckt att det liksom krupit i hårbotten på mig. Jonathan menade att jag inbillade mig, men till slut kammade jag igenom håret och htitade en miljard röda små kryp! Så otroligt äckligt. Det visade sig att vårt hönshus var totalinvaderat av röda hönskvalster. De gömmer sig i skrymslen och prång och suger blod ur de stackars hönsen. Ett hönshus ska helst inte ha några springor eller små gömställen alls, så vår lappade lekstuga är egentligen inte så bra, men vi ska ju bygga nåt bättre. Nästa sommar kanske. Såhär såg det i alla fall ut igår när jag lyfte ut sittpinnarna:

img_0276Jag tömde hönshuset, hällde kokande vatten över väggar, tak och golv, torkade ur och pudrade med kiselgur. Under tiden byggde Jonathan ett nytt rede som hänger utanpå hönshuset.

img_0280Golvet i redet är isolerat, men höns är inte så känsliga mot kyla egentligen – bara de har flytande vatten så klarar de sig.

img_0286Inte så mysigt men ändå lite mysigt va?

img_0289Nu kan vi hämta ägg genom att lyfta på taket/locket från utsidan, smidigt!

img_0290 Lillsvans gick runt och skrockade och var värpnödig halva dan, och så fort redet var klart hoppade hon in och la det första ägget.

img_0288

Jag satte in nya sittpinnar och byggde ett fiffigt matningsrör av avloppsrör – lyft på locket (krukfatet) högst upp och häll i maten – hönsen äter ur öppningen därnere.

img_0291Här äter hönsen upp all mat jag spillde när jag testade röret. Och tittar man väldigt noga  ser man en traktor på bilden. I den sitter Jonathan och slår ängarna.

Medan Jonathan körde traktor hann jag klippa gräset en sista gång – alla höstlöv som låg på gräsmattan blev finhackade och det är inte så fint kanske men väldigt bra för gräsmattan. Älskar såna dagar när solen skiner, vi är ute hela dagen och jobbar, barnen och hunden hänger runt och är glada och jag är trött i kroppen på ett ljuvligt sätt på kvällen.