När man vaknar och det är helt svart därute, och sen efter ett tag ser det ut såhär:
Då längtar man ju ihjäl sig efter det här:
De här bilderna är från maj förra året – det känns så hopplöst att det är FYRA MÅNADER kvar till det här…
Under tiden har jag börjat fantisera lite om vad jag vill odla. Jag är ju ingen perennrabattsperson kanske, men jag skulle i alla fall vilja ha lite blommor. Vallmo är det finaste!
Jag skulle bara vilja ha en liten blomsterkulle på den där vallen som har bildats över avloppet, mellan trädgårdslandet och växthuset. Jag har strösslat ut blomsterblandningsfrön där förut – ingenting. Jag har planterat ut försådda ringblommor – ingenting. Det är alltid en massa annat skit som tar över! Måste jag liksom rensa bort allt och så i bar jord…? Då känns det kanske inte lika viktigt med en blomsterkulle….
Lupiner då, det är ju ett ogräs, det borde inte vara svårt?
Förra våren (och förrförra tror jag) grävde vi upp lupinplantor på andra ställen och planterade hos oss i backen bredvid ladan, och dessutom försådde jag några små plantor och planterade ut förra året, och de ska ju blomma andra året vad jag har förstått. Drömmen är att hela slänten skulle blomma av lupiner på försommaren! Hittills har det gått sådär, men kanske att det tar sig till i år då…
En pion har vi i trädgården, som blommar lydigt varje år. Så vackert! Och så brukar jag peta ner några lökar här och där på hösten, det blir så fint när tulpanerna blommar medan allt annat fortfarande är ganska fult i naturen.
Förra året sådde jag ringblommor i trädgårdslandet, men egentligen tycker jag inte de är så fina. De är tacksamma för de växer bra, är färgglada och lätta att plocka buketter av, men jag kanske hittar på nåt annat i år. Det är i alla fall fint att blanda upp med några rader blommor bland allt det gröna i trädgårdslandet!
Hoppas nån ger mig jättemycket pengar så jag inte behöver jobba på hela våren utan bara kan krypa omkring i trädgårdslandet, det vore så mysigt.