Den här värmen! Den tar musten ur en – vi får ingenting gjort. Idag har det åskat och regnat till och från, men det har knappt hjälpt, fortfarande är det tryckande kvavt och så varmt och fuktigt, jag får nästan panik. Alla sommarens projekt har avstannat eller inte ens påbörjats, ingenting händer förutom att Jonathan snickrar lite halvhjärtat på vedboden och jag åker till havet med barnen.
Men vet ni. Nu har det sjukaste hänt. Jag har tröttnat på att åka och bada. Jag vill bara bli klar i skallen, få energi i kroppen och ta itu med något! Tapetsera till exempel eller renovera fönsten på övervåningen.
Okej, lite har vi gjort i helgen i alla fall. Jag har till exempel gjort en vitlöksfläta! När jag googlade på hur man skulle göra fick jag tipset att låta lökarna torka ett par veckor, men OBS! Det var ett jättedåligt tips. Stjälkarna blev jättehårda och nästan omöjliga att böja. I alla fall, jag fick ihop något som liknar en fläta – om man tänker att någon redan tagit hälften av vitlökarna ur den så är den ju riktigt fin!
Sen har jag plockat alla bigarråer – trädet dignade av bär i år! Helt fantastiskt. Men precis när de var mogna kom skatjävlarna och käkade upp dem. De har pickat en tugga ur 90 % av bären, så de hade börjat ruttna. Jag blev så förbannad så jag plockade även de pickade bären och släppte ner till hönsen och fåren där nere, så att skatorna inte kunde komma tillbaka och fortsätta festen. Nästa år får vi fixa n sån där fågeldrake eller vad det heter.
Fick ihop någon dryg liter oskadda bär. Jag gjorde körsbärskompott – hittade inget bra recept så jag hittade på lite: jag kokade körsbären (urkärnade såklart) med en deciliter socker tills de började falla sönder och spadet tjocknade. Sen doftade jag över lite vaniljpulver. Blev bra! Serverade det idag till vaniljglass och rostade mandlar, jättegott jö!
Jo en sak till har vi faktiskt gjort i helgen – vi stängslade grannens gräsmatta och släppte på lammen där. Det fanns inte alls tillräckligt med mat till dem i vår trädgård, och det var jobbigt att släpa sly till dem, så det var skönt för alla att de fick flytta till den här märkligt frodiga plätten mitt i torkan. De blev helvilda och käkade helt maniskt när de kom fram! Älskar att får alltid ser så knaisga ut på bild – eftersom de i princip alltid tuggar lyckas de alltid göra en knäpp min. Kollla lilla tungan här 🙂
Imorgon börjar sista Stockholmsveckan! Längtar till AC:n på jobbet.
När jag kom hem var det dags att göra om vår trädgård till ett fårfängelse, en gång för alla. Såhär ohyggligt fult och ocharmigt ser det alltså ut just nu, på riktigt! När jag tittar ut genom fönstret tänker jag: jag kan inte fatta att jag lever på en plats som ser ut såhär.
Vi har alltså knutit ihop fårgrindarna till ett högt stängsel. De måste också stå lite i sicksack såhär för att bli stabila. 
Fast den här grinden var ändå smart, nu blir det lättare att gå till baksidan och hänga tvätt, jämfört med tidigare då vi fick saxa över hönsstängslet – som i och för sig inte var så snyggt det heller. Eller praktiskt. Det här fyller i alla fall sitt syfte. HOPPAS JAG.
Såhär ser det ut påbaksidan just nu; lammen har ätit upp allt som finns inom räckhåll för dem (det var nog därför de drog, slut på mat). Så gräsligt! Men på sikt blir det ju ändå bra att bli av med all den här slyn.
I med den! Alla barn fick kasta i varsin mjärde.
Och Bobo var så sugen på att hoppa efter såklart.
På vägen äter man vildhallon, smultron, små torra blåbär och harsyra. Så härligt och självklart att man plockar ätbara saker och stoppar i sig, bara sådär.
Vi var helt oförberedda på denna lycka – SMHI menade fortfarande på morgonen idag att det skulle regna noll mm idag och de närmaste två veckorna. Nu räddar vi odlingarna, betet, skörden! I alla fall för stunden.
På den fina frukostbrickan jag köpte i Köpenhamn endast för detta ändamål. Älskar att sitta för mig själv i skuggan på altanen och läsa tidningen medan de andra härjar därinne.
Vi sätter ihop grindar såhär till en liten liten hage, där vi tänkte lura in alla får. Sen plockar vi ut lammen, som ska få gå på baksidan i trädgården och käka sly ett tag. Sen, när tackorna som går kvar på det magra betet har sinat ordentligt, får tacklammen komma tillbaka. Baggarna får gå med grannens hästar fram till slakt. Förutom slakten är avskiljningen det jobbigaste med fåren tycker jag – det är hjärtskärande att höra tackorna gå och ropa efter sina lamm. Men det går över rätt snabbt ändå.
Såklart kom fåren och undrade vad vi höll på med. När vi går in i hagen ropar jag på fåren, och de hör mig från andra änden bortom två skogsdungar, och kommer genast galopperande.
Sån skillnad mot 
Jag mellanlandar hemma några dagar – kom nyss från Öland med barnen, och imorgon åker jag till Köpenhamn med min bästis. Just nu är Jonathan och barnen på båtutflykt och jag ska plocka lite i huset, slänga in en vildsvinsstek i ugnen, ta upp potatis, rensa lite i trädgårdslanden och börja packa.