I helgen kom Anette hit och verkade klövarna på Frida och Flora. En gång om året kommer hon och ser över kornas klövar och ”klipper” dem eller filar dem eller vad man ska kalla det – med en vinkelslip!
Dagen innan satte jag och Ines grimmor på kossorna och passade på att byta halsband på kalvarna och Runar, som alla behövde byta upp en storlek. Det är så skönt att ha Ines med när man ska göra sånt. Hon är lugn och tålmodig och har en fantastisk intuition med kossorna. Hon vet precis när hon ska ta ett steg tillbaka och när hon ska kliva fram, när hon ska sätta grimskaft på blyga Lena. Dessutom ger hon inte upp, när jag säger att vi ska skita i det så vill hon försöka igen.
Jonathan vill egentligen inte ha kor, han hjälper till om han måste men är inte intresserad. Tur att Ines gillar dem! Jag skulle inte vilja ha korna om det bara var mitt projekt, det är så ofta det är bra att vara två, då är det skönt att ta med Ines och inte behöva tjata på surpuppan.
I alla fall! Klövverkningen! På morgonen stängde vi in Frida och Flora i stallet…
Vilket upprörde de andra något oerhört. De stod här utanför stalldörren och väntade enträget. Runar tutade oavbrutet (vad är det med tjurar, varför ska de låta så!)
Sen fick Frida och Flora komma ut en i taget till gårdsplanen där Anettes verkstol stod. Det är en helt sjuk grej som drivs med hydraulik, kossan går in i bakänden och så hängs hon upp med band under magen därinne, och så spänner Anette fast ett ben i taget, hissar upp det och fixar klöven.
Det ser brutalt ut, men det är ingenting som gör ont på kossan. Det är ofta läskigt första gången (Frida tyckte det var läskigt även nu, andra gången) men de vänjer sig och nästa gång kommer de ihåg att det inte var nåt farligt. Många kor traskar självmant in i verkstolen, de vet vad som är på G.
Skönt i alla fall att ha klövverkningen avklarad! Vi klipper fåren själva och verkar deras klövar, men det här är något vi aldrig skulle fixa själva.
Jaha, vad mer? Det är februari, det är ljusare, man får en liten sniff av våren ibland. Vi har börjat planera för lamningen, sex veckor kvar ungefär. Jonathan bygger en hönstraktor och snart flyttar två gulliga råttjägare in i gamla hönshuset. Det får nästa inlägg handla om!
Hejsvejs!