Varje dag vid middagsdags är jag på väg att somna med ansiktet i tallriken. Är så trött på den förlamande tröttheten som drabbar mig (och de flesta andra) såhär års – och sänder en tanke till alla stackare som lider av konstant trötthet pga sjukdom eller åkomma av något slag. Så fruktansvärt att genomleva hela livet i det töcken som jag upplever just under de här veckorna i november-december. Det enda jag orkar göra efter middagen är att lägga mig i soffan och äta något sött. Alla projekt har avstannat.
Men! Så fort solen tittar fram så känns ju allt så mycket lättare! Hoppas på snö snart, så det blir ljust och fint.
