Golvsliputhyraren avrådde mig från att ta en Edge-maskin eftersom golvet var såpass ojämt – det skulle ta en evighet att slipa ner och mängder av papper skulle gå åt, sa han. Jag blev lite nervös när han drog fram ett stort tungt monster, och föreställde mig hur den skulle löpa amok i rummet med mig flygande efter, ungefär. Jag tänkte att jag skulle råka göra en djup grop i golvet, som barnen skulle ha som kuddgrop, och som skulle kallas för Annas grop för all framtid.
Men det gick rätt bra (tills jag upptäckte att jag faktiskt hade gjort en grop på ett ställe, men det är inte så farligt). Maskinen tuffade på, jag höll takten och lyssnade på massor av radiodokumentärer.
Körde tretton timmar igår med grövsta och näst grövsta pappret, och nu är nästan all lacken borta – phu! Vaknade idag med värkande kropp och bihålorna fulla med slipdamm – men det är bara att sätta gång igen! Längtar tills allt damm är borta och jag sitter där i lugn och ro och penslar olja…
Men det kommer att bli så otroligt fint! Färgåtergivningen är inte helt hundra här, golvet är inte fullt så gult. Men ljust! Det blev en enorm skillnad i rummet redan.
