Jonathan är ledig på måndagar, och jag försöker att vara det också. Tidigare har det inte gått för jag har jobbat så fruktansvärt mycket. Nu jobbar jag faktiskt precis så mycket som jag tycker är lagom (men jag blev ju lite förfärad när jag insåg hur lite pengar man tjänar när man jobbar lagom mycket…).
Igår satt jag någon timme på morgonen och jobbade undan lite medan Jonathan lämnade barnen, och sen var vi ute hela dagen. Vi började bygga fårens vinterstall och roddade lite i trädgårdslandet.
Vi bygger ytterligare tre sängar för jordgubbar till nästa säsong. Jag fantiserar om ett överflöd, så vi kan äta massor varje dag och koka sylt och saft. I år fick vi kanske tio-femton bär totalt, men svärmor säger att det var för mycket näring i jorden. Det borde ju ha löst sig självt till nästa säsong.
Vi hämtade fin uppluckrad gödslad jord där vildsvinen bökat i det som tidigare var hästhage. Perfekt ju! Och proffsigt av mig att fota min egen skugga.
Förutom att Jonathan är lite av en slavdrivare som tittar förfärat på mig när jag föreslår att vi ska sätta oss i solen på verandan och dricka kaffe, så är det verkligen himla mysigt att ha de här dagarna tillsammans, utan barnen och allt. Jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, det skulle säkert parterapeuter rekommendera.
2 svar på ”Måndagarna”
Låter härligt att kunna jobba tillsammans, och lönearbeta ”lagom”. Även om det säkert är svårt både pengamässigt och rent praktiskt. En långsiktig dröm!
Ja det är verkligen en dröm 🙂