Igår, torsdag, åkte vi till kyrkogården Recoleta för att glo på Evita Peróns grav. Det var coolt – katolska kyrkogårdar är ju typ som små städer med sina kryptor (eller alla katolska kyrkogårdar kanske inte ser ut så?). Det känns väldigt olutherskt och osvenskt i all sin sentimentala svulstighet.
Här ovan till exempel står något i stil med ”Till minne av min oförglömlige make, oh, min GUD! Min GUD! Mitt hjärta och eviga bön”.
Många gravar har porträtt av döingarna, mycket spöklikt.
Till slut nådde vi familjen Duartes i sammanhanget oansenliga grav, där arbetarnas hjältinna Evita Perón ligger begravd. Check!
Efter det åt jag en fruktansvärt god hamburgare, och sen promenerade vi till världens näst vackraste bokaffär enligt the Guardian, El Ateneo Gran Splendid, belägen i en gammal teater. Det var fantastiskt vackert och pampigt.
Folk slår sig ner här och där på den mjuka heltäckningsmattan och börjar läsa i böckerna. Mycket mysigt.
Tyvärr var deras engelskspråkiga avdelning ett skämt – en hylla med gamla tummade pocketar av Danielle Steel och annan skit. Verkligen en besvikelse. Överlag verkar inte mycket vara tillgängligt på engelska, trots att Buenos Aires är en stor turiststad.
Men vi återhämtade oss från besvikelsen och slank in på ytterligare ett märkligt museum, ett för argentinsk folkkonst, men det var mer som en liten utställning med smycken och textilkonst. De hade ingen växel i kassan så vi fick gå in gratis.
Efter det tog vi en taxi till MALBA, museet för latinamerikansk konst, där det var stängningsfest för en Yoko Ono-utställning. Det var gratis inträde till hela museet, gratis vin och öl och bubbel i mängder, DJ-set och dansgolv och allt. Så härligt och samtidigt lite märkligt, men det är tydligen vanligt med den här typen av fester på museer, de får massor av spons och allt är gratis. Hur härligt som helst! Här en hippiefamilj som bidrar till ett konstverk, det var också härligt.
