Igår kväll släppte vi äntligen ut fåren i sommarhagen. Så härligt att se dem beta och beta efter den här långa gräslösa våren. De har snaggat hela gräsmattan och även satt i sig en ros, en vinbärsbuske och delar av en pion under de dagar de var i trädgården.
De är så söta, för de tyckar att det är jätteläskigt i den nya hagen! Vi trodde att de skulle störta ut och ta den i besittning, njuta av friheten – hagen är jättestor – men de håller sig i hörnet här närmast oss. På andra sidan vägen ligger vinterhagen, som de står och glanar längtansfullt mot. Så går de och betar en stund och sprider ut sig lite, men så ”händer” något (dvs någon får för sig att det händer något farligt), och alla rusar tillbaka till hörnet och hoppas på att bli räddade ut ur den skitfarliga hagen.