Förutom att vänta på lammen har vi denna påsk haft gäster och ätit veganskt påskbord (vi friterade egna falafel, så gott!), förbannat vintern och stängslat lite mer. Men mest har vi faktiskt väntat på lammen! Så spännande och pirrigt att de kan komma när som helst nu.
Idag är Felicias due date, men det kan lika gärna gå några dagar till. Vi går och lyfter på svansarna och väntar och väntar. Varje morgon hoppas man ju att det ska stå en liten en eller två i stallet. Första tecknet brukar vara att en tacka drar sig undan flocken, slutar äta och verkar ha ont. Men alla störtar fram när vi kommer med maten, lika glupska som vanligt.
Apropå glupsk så håller höet på att sina. Fåren har ätit enormt mycket mer än vi räknade med – den första laddningen hö, som vi trodde skulle räcka hela vintern, tog slut vid jul! Vi lyckades köpa några balar till av en granne, men nu är det inte mycket kvar av dem heller. Det var ett dåligt hö-år förra året så höet är slut överallt – och nu lär det ta tid för betet att komma igång eftersom våren är så sen. Vi snålar med höet så mycket vi törs (dvs väntar ut fåren och ”tvingar” dem att äta sånt de annars skulle ratat), ger så mycket kraftfoder de mäktar med och slänger in grenar och sly som de kan gnaga på i hagen. Och håller tummarna för att värmen kommer nu!