Vi har börjat förbereda för honungsskörden. För några dagar sen satte Jonathan in en bitömmarbotten i en av kuporna – den gör att bina kan krypa ner i kupan från skattlådorna, där honungen finns, men inte ta sig upp igen. När skattlådorna är helt tömda på bin kan man ta hem dem och tömma dem på honung. Men om man låter bitömmarbotten sitta för länge börjar bina lagra honung i den istället, och det hände såklart.
Den honungen var så speciell! Helt pinfärsk och därför supernyttig med mjölksyrebakterier och antiinflammatoriska effekter och allt vad det är. Dessutom hade den väldigt speciell smak, den var syrlig! Kanske har bina flugit på lind? Svårt att veta vilken dragväxt som ger den här smaken, har aldrig känt någt liknande.
Men den var så god! Jag och Ines åt havregrynsgröt med honung och kanel till frukost idag. Vilken nåd, som Underbara Clara säger!