De är här!

Igår när vi eldade majbrasa smög Peggy iväg till sin i lönndom byggda koja i bortre änden av hagen för att grisa. Vi utgick ifrån att hon skulle bädda i ett av de mysigt inredda husen och grisa där, men hon tyckte nog att det var för mycket spring.

Suggor grisar för sig själva, lägger man sig i stressar man dem. Och oftast klara de det alldeles utmärkt själva, men man har ju hört skräckhistorier om grisar som ätit upp sina kultingar eller legat ihjäl hela bunten. Vi hörde hur kultingarna skrek däruppe i skogen, men vi kunde inte göra något. Jag föreställde mig att varenda en blev ihjälklämd, men i morse fanns där åtta levande sötnosar! Titta vad fina de är!!!

Lilla vän!!!

Olyckligtvis byggde Peggy kultingarnas lilla bo mitt i en myrstack. Hon är ju tjockhudad och blir säkert inte biten av myror, hon tyckte nog bara det var en mjuk och fin plats, lätt att fluffa till och böka om så det blev bekvämt. Men kanske att kultingarna blir bitna? Hur som helst vill vi hellre ha dem hemma i stian där vi har uppsikt över dem och det är lättare att ge mat och vatten, så ikväll flyttar vi hem hela familjen.