Den här känslan alltså, den är oslagbar (okej, ännu bättre när man har fött sina egna barn, men annars)! Jag sitter nyduschad i köket med en kopp te, tvättmaskinen går med blodiga slemmiga handdukar.
I natt födde Rudolf utan problem tre fina bagglamm, Abra, Kadabra och Alakazam. Men de var svaga, Alakazam kunde inte stå och Kadabra hade ingen sugreflex. Vi mjölkade råmjölk från Rudolf och gav dem på flaska (Kadabra fick vi sonda först). Tycker fortfarande de är lite vingliga och skumma, men alla är varma och torra och har magarna fulla med mjölk, och Rudolf pysslar om dem så fint.
När jag klev ut från stallet hade solen gått upp, och den värmde! Jag skjutsade barnen till bussen, tog en dusch och gjorde lite frukost. Nu sitter jag här och gottar mig åt att alla mår bra, för stunden i alla fall. Bella började stånka och bronka precis när jag skulle gå, så jag får väl gå ner och titta till henne. Men först ska jag sova en stund. Hej!