Dagarna är så korta nu! Förutom att jag tror att det är läggdags vare dag klockan fyra, så får vi ju ingenting gjort. På sommaren går vi alltid ut igen efter middagen och fortsätter med något projekt, nu har vi bara några få timmar med dagsljus på helgen att spela med. (Och just nu säger de på Aktuellt att vi hittills haft 11 soltimmar i november – det är så knäckande, står inte ut!)
Igår var vi tvugna att ta ut en ny höbal till tackorna, och jag kunde inte göra det ensam på dagen, så vi fick jobba med pannlampa när Jonathan kommit hem från jobbet. Det känns som att vi lever i ett kompakt mörker och det enda vi ser av världen är det som pannlampans ljus faller på. Men om sex veckor vänder det. BUHU.
Bodil tycker i alla fall att det är spännande med mörkret. Vi sätter en lampa på hennes halsband för att hålla reda på henne.
Det är jättemysigt att sitta i fåtöljen framför brasan – men man saknar alltid en avlastningsyta att ställa tekoppen/datorn/stickningen på. Förstår inte var man skulle ha den dock, så att den inte är i vägen. Stegpallen står där tillfälligt, och den snubblar man på när man passerar. Det är också bökigt att komma åt veden bakom fåtöljen. Lampan står också ivägen för veden. På väggen ovanför har Jonathan satt upp en lampa som inte fyller sitt syfte – det blir inget bra ljus när den är tänd, den ger inte punktbelysning vid fåtöljen, och man måste klättra upp på något för att nå att tända/släcka den. 
Bokhyllorna som Jonathan byggde är så fina! De här två karmstolarna och det lilla bordet är också väldigt fina, men ingen sitter någonsin där, utan istället blir det uppsamlingsplats för böcker, schackspel, renhorn (!) och julpynt (!) och hopplösa prylar som inte har någon plats. Och tapetseringsprylar, eftersom jag snaaaart ska tapetsera härinne! Vi kanske bara borde slänga ut de där möblerna och ha en fin matta här eller nåt?
I nästa hörn, nästa bokhylla. Här råder kaos i de nedersta hyllorna pga för många spel, men det är väl bara att rensa upp. Det här bordet är lite för stort för att bara stå där. Praktiskt att sitta här när vi är många, men annars blir det här en död yta/lagringsplats för skräp. Belysning över bordet saknas också. Och gardinerna sitter för lågt, det stör jag ihjäl mig på! Men orkar inte fixa pga ska ju ändå ta ner när jag tapteserar.
Det här hörnet ser kalt ut, men det blir nog fint när tapeterna kommer upp (inshallah). Vi sitter ofta hela familjen i sofforna och läser, så här behövs också bättre belysning! Fattar inte hur det ska gå till dock, den ena soffan står ju fritt i rummet, ska man hänga lampor från taket då? Väggenbakom soffan måste jag göra något med innan jag tapetserar, den är bubblig och har flera hål i sig. Den väggen är den främsta anledningen till att jag inte kommer igång med tapetserandet.
Vatten till hönsen och tacklammen som går tillsammans på baksidan av tomten. Det är inte optimalt att de delar vattenhink eftersom hönsen slabbar så, men det går ju inte att hindra dem från att dricka ur samma. 
Tar in ägg – dagens skörd: ett.
Tur att jag tog med korgen.
Det här är väl det sorgligaste man har sett! Mitt försök att pynta vårt fulaste bygge någonsin med julbelysning! Så deppigt. Men det är fint när det är mörkt!
Tacklammen får hö…
… och gullegrisarna får sin goda gröpe. De hör skramlet från hinken när man är på väg och kommer sättande! Eller, de springar faktiskt alltid fram. Om en granne går förbi ute på vägen springer de alltid dit för att hälsa. De är så nyfikna.
Sen går vi till tackorna borta i sommarhagen och fyller på vattnet och river fram nytt hö åt dem i höhäcken.
Fåren själva stod och tryckte uppe i skogen och hade ingen lust att hälsa idag. 
Den här vyn från fårhagen mot stora vägen är så fin! Förutom att ingenting egentligen är fint i det här vädret.
Men en bra sak med november är att man ser saker som annars är täckta av lövverk. Som den här gulliga mossbetäckta bergsknallen bakom Morris hus!
Sen stack Jonathan till Stockholm för att kolla på fotboll, Jonas åkte till moster i Norrtälje och Sixten och Ines matade grisarna med ruttna tomater som vi glömt i växthuset. 
Och jag rensade några trädgårdsland, höstsådde morötter och satte vitlöken som vi köpte hos Mandelmanns.
I år gick det inte så bra med vitlöken, kanske var det torkan. Hoppas nu varje liten klyfta blir en stor fin lök! Vill så gärna ha vitlök och gul lök så det räcker hela året.
Sen var det mörkt! Det känns som att det är läggdags klockan fyra ungefär. Jag satt i fåtöljen framför kakelugnen på kvällen. Vår kakelugn är så fantastisk! Inte smakfull kanske, men magnifik! (Till vänster i spegeln ser ni en skymt av en av tre pyjamasar jag köpte här om dagen – planerar för en lång vinter i sängen!) 
Bodil blir alltid väldigt upphetsad när alla börjar härja med pinnar.
Innan det blev mörkt gick jag till trädgårdslandet och hämtade potatis, polkabeta, morot, svartkål och persilja. Så mycket gott att skörda fortfarande!
I ugnen stod sen någa timmar en lammstek på låg värme i lergryta med vitlök, rosmarin, timjan, citron och honung.
Rotsakerna ugnsbakades, svartkålen fräste jag i olja och pressade citon över. Serverades min mamma och syster med familj, med egen äppelmust och paj på egna äpplen till efterrätt. Alltså! Det är en sån fantastisk lyx att äta mat vi har producerat själva! Så djupt tillfredsställande på något vis.
