Författare: Anna

Kategorier
Inredning Livet

Egen morgon

En tantgrej jag har börjat med de senaste åren är att vakna av mig själv tidigt på morgonen även på helgerna. Det gör inget, jag är inte trött och vill inte somna om. Tvärtom är det skönt att ligga och läsa en stund eller gå upp och ha huset för sig själv.

Idag har jag kissat hunden och varit hos fåren och hönsen, tänt en brasa, gjort kaffe och kokat ägg, dragit igång en tvättmaskin och fotat den nya duken och de omklädda stolarna i köket så ni ska få se! Älskar den typen av makeover som bara kräver en sax och en häftpicka!

Jonathan är så förundrad över att jag inte stör ihjäl mig på vårt köksgolv – och det är faktiskt konstigt! Det är otroligt sunkigt med flera hål, och så flärpar det i skarvarna. Men faktiskt bryr jag mig inte! Helt otroligt!

Tänk hur grönt det kommer bli här när murgrönan tagit över fönstret.

Det här köksfönstret vid arbetsbänken är en överdokumenterad plats känner jag, men tja, det är fint här. Och väldigt kallt – vattnet i tuplanvasen fryser till is ibland!

Kategorier
Katastrofer av mindre eller större omfattning

Torrlagda – nu igen!

Ni vet när man kommer hem från en resa och bara vill duscha varmt i sitt eget badrum, packa upp och dra igång tvättmaskinen? Ni vet vad man inte vill göra? Smälta snö för att ställa sig och handdiska.

Vi har varit i Norrbotten i några dagar på sportlov, åkt nattåg och kom hem lagom möra och frusna. I Stockholm var det snökaos, och när vi till slut lyckats komma på en Norrtäljebuss som kröp fram i bilköerna i 30 km/h fick jag ett sms från gårdsvakten hemifrån: det kommer inget vatten i kranen.

Precis som sist hade det frusit i pumphuset. Då hade proppen gått på frostvakten, nu visade det sig – efter ett dygn av felsökning – att det frusit nere i grunden inne i pumphuset, det är för dåligt isolerat och står inte emot hur många minusrgader som helst tydligen.

Varje gång något sånt här händer slås jag av hur beroende man är av bekvämligheter (ville inte ens kliva upp imorse eftersom jag inte kunde tvätta fejset på ett rimligt sätt), hur otroligt bekväma bekvämligheterna är (SÅ tacksam när det till slut kom vatten i kranen igen) och hur otroligt sårbart livet på landet är.

Kategorier
Livet

Ljuset!

Nu är det riktig vinter, svinkallt och massor av snö och ingen vår i sikte. Jag fyser jämt, min hud och mitt hår har brutit ihop totalt av torka och kyla. MEN! Jag vill med dessa två högst vardagliga bilder visa hur det är att äta frukost klockan 07.30 när solen har gått upp!

(Och visa att jag tagit sticklingar på pelargonerna, det är ju ett vårtecken!) Det är en sån enorm skillnad mot för några veckor sen. Kanske tar en skidtur idag på lunchen. Lika bra att gilla läget.

Hu, jag lider verkligen av att ha vedtravar med presenningar på hela tomten såhär, det ser så schavigt ut. Längtar till i sommar när vår vedbod är färdig, gräset är grönt och syrener och äppelträd blommar! (Nej stopp, gilla läget!)

Kategorier
Gnäll Hallen Kaos Livet

Jobbiga hallen

Alla hem har väl åtminstone en skräpsamlarplats. Vårt hus har flera – en på golvet i ett hörn i köket (eller på en stol om det råkar stå en där), en i vår garderob vid sovrummet, och egentligen är hela Sixtens och Ines rum en skräpsamlingsplats. Men den största skräphögen av dem alla är:

Jobbiga hallen! Vi har två entréer, det här är den mot baksidan, som också är en tvättstuga. I jobbiga hallen hamnar all möjlig skit som man lägger ifrån sig när man kommer in. Till slut, när högen blivit stor och ohanterlig, ger vi upp och bara fortsätter dumpa skit där utan att ens försöka tänka efter. Men så får jag ett ryck och röjer upp!

Men problemet med såna här skituppsamlingsplatser är ju att grejerna hamnar där av en anledning; de har ingen given plats. Så det slutar ofta såhär; allt ligger på golvet istället:

Jag vill bara slänga allt i en stor sopsäck! Eller egentligen önskar jag mig ett hem där varje sak har en given plats, och alla husets invånare lägger sakerna på sina platser. Tack på förhand!

Kategorier
Före/Efter Höns

Hönshuset

Igår städade jag i hönshuset – den absolut äckligaste sysslan på gården. Stanken motsvarar tio bajamajor från Roskilde. Bar gasmask for the occation!

Och Ines hjälpte till som vanligt.

Tidigare bodde hönsen i en ombyggd lekstuga på tomten, men efter att vi installerat värmepumpen byggde Jonathan om pannrummet till hönshus, och det blev så bra! Såhär såg det ut någonstans mitt i, efter att en skrotnisse varit här och lyft ut vår gamla fiende vedpannan:

Vi (ja, Jonathan) rev ut allt och målade väggar och tak. Såhär fint blev det:

Här syns sittpinnarna och nere till vänster en misslyckad frosttålig vattenstation som vi inte använder – vattnet står som synes på en ölback därinne.

Redena och utgången. Redet på golvet i den röda baljan är för korkade latmaskar (dvs maranerna) som inte orkar hoppa upp i de andra redena. Innan de fick redet på golvet värpte de rakt ner på bajsbrädan från sittpinnarna! Jösses alltså.

Den röda filten hänger vi för på kvällarna så att vissa andra puckon inte ska sova (och bajsa) i redena. Fullt sjå med att få dem att fatta var man skiter och var man värper alltså.

Här är redena bakifrån – både uppe och nere öppnar man för att plocka ägg.

Tröttnar aldrig på att gå och hämta äggen! Så fantastiskt lyxigt.

 

Kategorier
Får Trädgården

Vi ”hamlar” ett träd

Vi har en stor alm i hörnet av trädgården som har gått helt bananas, grenarna hänger ut över vägen och är i vägen för större bilar, och in över gräsmattan där de sabbar jättemycket, inget kan växa i dess skugga, inte ens ogräs. Så där har det länge varit en stor jordplätt där hönsen har sandbadat.

Jag ville såga ner trädskrället, men Jonathan tyckte vi skulle hamla det. Det har varit hamlat tidigare, kan man se. Vi har ju ingen aning om hur man ska göra, men tänkte att antingen blir det bra, eller så dödar vi trädet långsamt, och det blir också bra.

Det blev i alla fall mycket ljusare och luftigare i trädgården! Sol till äppelträd och syrener, och möjlighet till en hel gräsmatta igen.

Här är vårt hus uppifrån trädet!

Och fåren fick alla grenar, som de effektivt rensar från knoppar och bark. Känns fint, det är säkert jättenyttigt, de har ju inte så mycket annat än hö att äta nu när snön ligger.

Kategorier
Höns

Våren…?

I förra veckan skrev jag det här inägget, men fick inte upp det förrän nu pga bildstrul. Nu är det vinter igen, men härligt ändå att höra någon ropa vår?

Snön har smält undan och solen skiner, idag känns det som vår!

Nejnej, jag vet att det inte är det. Men när jag satt på trappen och glodde på hönsen en stund fick jag ändå ett första pirr. Vinden var mjuk och ljum (jämförelsevis), och några fåglar kvittrade.

Vi har tagit över elva höns av vår kompis Sverker vars hönshus inte höll måttet för vintern. Det är stora lufsiga maraner, helt olika våra.

Bodil tycker också att det är kul eftersom de faktiskt bryr sig om henne och är lite rädda.

Men de är fina och de värper bra! Just nu har vi mer ägg än någonsin. Också en vårkänsla! Längtar till påsk nu.

Kategorier
Gnäll Livet

Bu för vardagen

Egentligen älskar jag vardagen. Men vardagen i januari känns inte kul alls. Det är så grått och kallt och så otroligt långt till vår. Jag vill sitta i en bastu, ligga under ett täcke, kura framför en brasa, dricka vin, äta choklad, se på film, läsa en bok… och skita i allt annat.

En dålig bild, men jag blir så rörd när jag ser barnen komma knotande från skolskjutsen i skymningen, släpande på ryggsäckar och gympapåsar.

Min favorittidning sedan 30 år tillbaka, Kamratposten, har ett stående inslag i varje nummer: Bra och Bu. Jag snor deras koncept och applicerar på min vecka:

Bu för att det ska bli plusgrader och regn, att skjutsa barn till fotboll och tandläkare, att hitta på en ny middag varje dag, att göra mer ved, att gå upp på morgnarna och köra upp trötta barn. Och dessutom bu för att jobba!

Bra för att vi äntligen ska få ljuddämparen på bilen fixad så den slutar låta som ett jetplan, att jag ska på en trevlig jobblunch och en aw med en vän den här veckan, att jag ska börja på ett nytt roligt projekt…

 

Kategorier
Barn Bodil Får Livet

Snö!!!

Det har varit en gråmulen dag – men en gråmulen dag med snö är ändå så enormt mycket bättre än en gråmulen dag utan snö! Ines var hemma med magont, vi gick till fåren och tog en skidtur med hunden mitt på dan.

Mitt i vår skidrunda finns en backe upp genom skogen, där vi med olika Papphammarliknande manövrar brukar försöka saxa upp. Det är så jobbigt att klicka i pjäxorna i skidorna, så man tar inte av dem i onödan.

Det ser så brutalt ut med tackornas röda rumpor – färgen är från kritan som satt på baggens mage, så vi visste när de blivit betäckta. Men nästa år tar vi en annan färg än röd…

Nästan alltid rörelseoskärpa på Bodil…

Utom när hon hittat nåt spännande i snön!

Ja gud vad grått och trist det ser ut. Men det var bättre än bilderna visar! Härligt att börja jobba på ett skidspår också (fast det har snöat hela eftermiddagen, så det är väl halvt borta nu).

Kategorier
Halleluja Livet Lycka Odla Självhushållning

Stefans stora feta röda

Jag har haft en crush på Stefan Sundström ända sen tonåren, då jag sprang på vänsterdemonstrationer och såg ut såhär:

Den här bilden är så otäck för att min hand ser helt sjuk ut! Men det är min bästis Lindas hand som är inblandad, hon håller om mig på bilden.

Numera är han dessutom en förebild när det gäller självhushållning och idén om ett hållbart liv på landet. Han är en jävligt skön person helt enkelt, en hedersknyffel!
Idag intervjuade jag honom apropå hans tomatbok. Ska ni bara köpa en tomatbok, köp den! Så bra och snygg och inspirerande och full av smarta och roliga tankar.

”Det är både politiskt och existentiellt för mig att framställa mitt eget livsmedel, jag för min egen del vill bli så självständig som det går och inte behöva konsumera så mycket”, sa Stefan till mig och det har han fan rätt i. Att det är politiskt att odla sin egen mat istället för att köpa importerat från ett storföretag.

I tomatboken skriver han:

Jag tycker vi ska rädda innerstan från innanförskapet. Det kommer att komma en dag när det som är inne blir ute. Då måste vi lantisar visa solidaritet med innerstan och inte retas och säga att vi fick rätt. Det har vi inte råd med. 

Word Stefan!

Jag fick också lite tips – till exempel angående de gröna tomaterna vi tar in i slutet på säsongen, som aldrig eftermognar som de ska. De ska ligga mörkt och inte ljust, jag mitt pucko har ställt dem på fönsterblecket för att de ska få maximalt med solljus. Varför tomaterna som vi odlar i avloppsväxthuset (kretsavloppet, som Jonathan fyndigt har döpt det till) smakar nada kunde han inte svara på. Men å andra sidan kanske det inte beror på avloppsväxthuset, för våra tomater från det andra växthuset smakar inte heller mycket.