Avundsjukan!

Är det nåt jag inte har så är det tålamod. Jag står inte ut med att vänta, allt måste hända nu! Varför odling inte är min starkaste gren – ingenting händer direkt, och allt måste vårdas på tråkiga sätt, som att till exempel rensas från ogräs. Två saker som gör mig grön av avundsjuka när jag kikar in i grannarnas trädgårdar:

Lupinerna. Jag skulle så gärna vilja ha en lupinbacke här hos oss. Jag köpte lupinfrön, men det visade sig att de blommar först andra året – det stod jag inte ut med, så jag förgrodde några frön för att skynda på processen. Såhär ser de ut just nu:

Syrenerna. Vad är vackrare och försomrigare och mer skolavslutningsnostalgiskt än syrener? Vi har en liten buske som växer inne i hönsgården och i skuggan av ett jättelikt träd, men under våren har jag (och svärmor) flyttat delar av den, och satt några nya skott (plantor? buskar? chansar på termerna här). Jag tänker att hela trädgården så småningom ska vara omgiven av en sån där pampig doftande syrenhäck:

Men i år blommar inte en enda syren, såhär löjliga är de:

(Hulken stack in huvudet, den linslusen. Hönsen kommer lubbande så fort de ser mig i trädgården.)

Jag orkar INTE vänta ändå till nästa sommar på lupinerna – funderar på att helt enkelt gräva upp ett stånd ur nåt dike och placera här hos mig.

Syrenerna vet jag inte vad jag ska ta mig till med, förutom att stjäla en stor bukett varje gång jag är i mammas trädgård.