Kategori: Framtidsfantasier

Kategorier
Framtidsfantasier Kor Mys

Hej igen!

Vi har haft en fin sommar trots att vår efterlängtade Berlinresa blev inställd. Vi åkte till Tärnaby istället, och det var fantastiskt!

För oss är det annars ingen större skillnad på denna corona-hemmasommar och andra hemmasomrar. Lite färre besök, men annars är vi ju oftast hemma ändå. Det är mycket att göra på gården på sommaren med höskörden och odlingarna, och dessutom är det ju härligaste tiden, och vi bor rättså nära havet. Så det går ingen nöd på oss! Hade vi bott i lägenhet i stan hade vi förstås känt ett annat behov av att komma iväg.

Hur som helst! Vardagen är tillbaka och jag gottar mig åt hur fin den här hösten ska bli. Jag ska renovera färdigt fönstren (nästan klar, hurra!), röja i källaren, göra färdigt gårdsbutiken och renovera ett rum på övervåningen i Morris hus som ska bli min skrivarstuga. Och skriva en roman, haha!

Nä men jag är väldigt bra på att gotta mig. Gottar mig åt allt höstmys; elda brasa, tända ljus, dricka te, ni vet. Men också redan över hur mysigt det ska bli med jul. Gottar mig åt att inte vara stressad över något särskilt. Och när de pratade om amerikanska presidentvalet på radio gottade jag mig åt det också – så härligt det ska bli att se Trump avsättas, och det i november när jag dessutom är färdig med en massa jobbiga grejer och bara har en massa mys. Haha!

Jag gottar mig också åt våra helt ljuvliga kalvar Frida och Flora, titta bara så fantastiskt söta de är!

Just nu går de på baksidan av trädgården medan Mållan och Hoppe är hos grannen för seminering (Mållan alltså, hehe). Sen ska Hoppe stanna där medan Mållan kommer hem igen. Frida och Flora är ju supertama och väldigt intresserade av oss – inte så jättegosiga, men jag tror inte några andra djur än får är det? Fåren kommer och lägger kinden mot ens kind och står och myser, så gör inte korna även om de kan uppskatta ett skönt kli. Vi mutar dem med äpplen, då är de bra tillgivna i alla fall.

Kategorier
Barn Djur Framtidsfantasier

Kommentera mera

Alltså vad glad jag blir när ni kommenterar på bloggen! Det är så knäppt att bara skriva rätt ut i intet, så kul när ni ger er tillkänna. Jag ser ju på statistiken att några läser i alla fall, men jag vet ju liksom inte vilka ni är (utom mamma, hej mamma!) (skojar, min mamma brukar påstå ibland att hon läser bloggen, men jag vet att hon inte gör det).

Jag tänkte svara på Joannas frågor som en äkta influencer:

Vi namnger inte alla djur – hönsen har inga namn (våra första hade det, och en svart höna kallade vi för Hulken, men sen tror jag att hon dog och vi började kalla en annan höna för Hulken, och kanske ytterligare en efter henne… någon har också hetat Nya Hulken…).

Tackorna har namn men några namn kommer vi inte ihåg. Eller vi har dem uppskrivna tillsammans med tackornas individnummer, men vi vet inte alltid vem som är vem när vi ser dem. De som ser lite speciella ut eller är lite speciella kommer man ihåg namnen på, som Bella, Vera och Filijokus (ovan).

Med grisarna har vi gjort så att vi har döpt de två som vi vet att vi ska behålla för avel; Peggy (den fläckiga) och Pia (den svarta). De vi kommer slakta har inga namn – och vi kan inte heller se skillnad på dem, så det vore meningslöst.

Apropå grisarna – ja vi kommer sälja griskött! Slaktar två grisar senare i vår. Tänkte också öppna en gårdsbutik där vi säljer fårskinn, honung, kött och ev lite grönsaker om vi får ett överskott. Och så ett litet sommarcafé. Mysigt va? Om det inte blir utegångsförbud…

Angående fler djur så hoppas jag att vi kommer att skaffa kor på riktigt. Just nu hjälper jag vår granne med hennes kor, och jag ska mjölka när de kalvar. Jag skulle hemskt gärna ha två egna kor, men Jonathan är inte övertygad.

Vilken bra idé att intervjua barnen! Ines i alla fall – de andra skulle inte vara så sugna, haha 🙂 Men Ines har alltid något att säga, och hon är den som är med mest i arbetet på gården.

Kategorier
Framtidsfantasier Livet Lycka

På riktigt!

Det senaste året eller så har vi gått in i en ny fas i vårt liv på gården. Saker och ting har fallit på plats, vi har rutiner och (viss) erfarenhet och bir inte tagna på sängen vid varje ny händelse (storm, massivt snöfall, lamning, höbärgning osv) utan vi är förberedda och vet vad vi ska göra (typ).

Vid förra årets lamning fick jag hjälpa till handgripligen (ja precis, stoppa in handen och hela armen in i tackans livmoder och lirka ut lamm som låg fel/var för stora) vid nästan varje förlossning. Det är liksom en annan nivå jämfört med när vi jublade över varje liten kyckling och alla hönorna hade namn.

Vi är helt enkelt inte nybörjare längre.

Ut i spenaten – från betong till fågelsång handlade om att flytta från storstan och rota sig på landet. Nu har vi rotat oss, barnen är lantisar och i någon mening är ju vi det också. Lilla Ekens gård är en riktig gård, om än liten, med grisar, får, höns, bin, äppelträd och grönsaksodlingar. Under våren kommer jag att renovera vårt magasin till en gårdsbutik, där ni kommer få köpa lammskinn och kött, honung och kanske lite grönsaker. Och fika kanske, det vore väl mysigt?

Korna är ett projekt som hänger lite i luften – nu tar jag hand om grannens kor (som går hos henne just nu), och jag kommer att börja mjölka i maj när Mållan kalvar. Min dröm är att ha egna kor här på vår gård och öppna ett litet mejeri. Det kommer inte hända i år, men jag kommer i alla fall att kunna ordna egen mjölk, yoghurt, grädde, smör och kanske ost – vilken grej! Och vilken milstolpe i självhushållningen!

Jag jobbar allt mindre som journalist och allt mer här på gården. Det känns så rätt och så bra.

Hurra!

PS. Ja, den där bilden. Vi var på banken härom dan och fixade företagsgrejer som bankgiro, businesskort (business!), företags-swish och sånt. Och jag blir så barnsligt glad att det står Lilla Ekens gård på kortet och på swishen. Det känns på riktigt.

Kategorier
Framtidsfantasier Kor Självhushållning

Kalvarna

Av de tre kossorna som går hos oss är Mållan dräktig, hon blev seminerad och det tog sig fint, kalven kommer i maj. Linda är inte dräktig, men lilla kvigan Melissa, hon verkar ha blivit betäckt av Mållans tjurkalv Olle innan han fick slaktas pga en ögonskada. Hur det har gått till kan ingen förstå, för Olle var så liten att han knappast kan ha nått upp att betäcka henne, men kanske ställde hon sig i en nedförsbacke… Hur som helst skulle hon ha brunstat någon av de senaste dagarna, och det har hon inte gjort, vad vi har kunnat se. Så troligen blir det en kalv i juli också!

Titta vad söt hon är Melissa, som en kalv själv. Hon är blyg men kommer att bi så kelig när vi har lärt känna varandra ordentligt.

Så i maj börjar jag mjölka, det kommer bli fantastiskt ju! Färsk mjölk, egen yoghurt, hemkärnat smör… Mmmm. Kanske kommer vi sälja lite mjölk också. Vilken dröm!

Strax efter att jag publicerade det här inlägget såg jag Melissa försöka rida på Mållan, ett tydligt tecken på brunst. Sååå… Jaja. Men en kalv får i i alla fall!

Kategorier
Djur Framtidsfantasier Livet Självhushållning

Korna

Nu ska jag berätta något kul: om några veckor flyttar fyra fjällkor till oss! Två kor, en kviga och en tjurkalv. Det är vår grannes kor som ska bo här över vintern, och en av dem kommer att kalva hos oss i vår. Sen kanske vi köper korna och de bli kvar här! Efter en vinter och en kalvning med efterföljande mjölkning så vet vi ju om vi trivs med att ha kor, och om vi orkar med och hinner.

Här är de i kvällssolen från i somras, Linda, Melissa, Mollan och lille Olle. De är så fina. Det ska bli så spännande att ha dem här och lära känna dem ordentligt.

När vi pratade med grannen härom dan och planerade lite insåg vi hur dålig koll vi har. Tydligen kommer dessa djur äta omrking 37-40 balar hösilage i vinter! Och dricka 175 liter vatten per dygn! Vi måste på något sätt siza upp…

Men tänk vad fantastiskt att ha egen mjölk. Jag älskar mejeriprodukter! Smör, grädde, yoghurt, mmm.

Grannen säger att det är när man skaffar kor som man blir bonde på riktigt. Korna är hjärtat i ett lantbruk.

🙂

Kategorier
Framtidsfantasier

Odlingsåret 2019

Ibland undrar jag om inte den här tiden på odlingsåret är den allra bästa. Vi har börjat förkultivera lite grann, beställa fröpåsar, göra skisser över trädgårdslandet. Fortfarande är allt möjligt, tiden är oändlig, ogräset långt borta och ingenting har torkat bort eller blivit övermoget innan vi hunnit skörda. Fortfarande är bilden av det perfekta odlingsåret som ligger framför oss intakt.

Det här har vi gjort hittills:
Sått chili, kronärtskocka och rosmarin. Blir första året för alla tre! Kronärtskocka växer så vackert och så är det ju otroligt gott. Tror det är ganska platskrävande, men om det är något vi har så är det ju plats. Rosmarin brukar jag köpa på planta, men de blir aldrig sådär stora och buskiga, tänkte se om det går att dra upp själv från frö i år. Jonathan skrattade en hel kväll åt min tolkning av ”så glest i fuktig såjord” – jag strösslade ut påsens innehåll helt enkelt, det blev inte så glest kanske, men hur skulle jag annars ha gjort? Fröna var små som vallmofrön, och Jonathan menade att jag borde sått dem ett och ett? Hur som helst, sådden har stått i kylen i två veckor enligt instruktion på påsen, nu står den i fönstret, får se hur det går.
Vi har också hämtat typ 20 pallkragar som bortskänktes vid Jonathans jobb. Vi är inte säkra på hur de ska användas än dock.

Det här vill vi göra i år:
Så smultron! Fattar inte att jag aldrig får till det. Brukar sätta lite fröer här och där, inget har någonsin kommit upp.
Påbörja en spaljering med fruktträd lägs kanten mot vägen nere vid odlingsplatsen. Jonathan har köpt tio grundstammar, och just nu samlar vi ympris från alla vi känner med goda äppelsorter. Ska bli spännande! Mandelmanns äppelodling är inspirationen.
Få igång bärbuskarna. Fattar inte vad vi gör för fel, men varken hallon eller vinbär ger någon vidare skörd. Blåbärstry satte vi för flera år sen, och vi får fortfarande bara någon näve bär på två buskar. Kanske vill de ha mer gödsel, kanske en föryngringsbeskärning? Jag lutar åt att faktiskt köpa några nya exemplar av alla bärbuskar (detta kommer få mothugg, det känner jag på mig, hehe).
Bli bättre på att skörda i tid, frysa in och förädla. Detta säger jag varje år, och varje år blir det kaos till slut ändå.
Prova lite nya grejer, typ brysselkål och kanske jordmandlar? Jag visste inte ens att de fanns förrän de plötsligt dök upp här och där i mina flöden. Det är tydligen ett halvgräs, en kultursort som odlats sedan 1200-talet. Man äter den lilla roten som smakar nötigt. Det vore ju fantastiskt att ha egna ”nötter”! Men nu när jag har läst på verkar jordmandeln inte vara så poppis bland odlarna, den smakar inte gott och den är hopplös att rengöra från jord, är återkommande omdömen.

Har någon av er provat? Är jordmandeln värd att odla?


Kategorier
Framtidsfantasier

I april

Nu har all den vackra snön sjunkit ihop och börjat smälta. Det är fult, blött och isigt. Ingenting är kul, och det är NIO VECKOR TILL PÅSK! Jag skulle kunna tänka mig att gå i ide, och vakna lagom till lamningen i början av april. Låt oss blicka fråmåt mot april – eller egentligen bakåt, till april 2018:

I början av april låg det fortfarande snö, dikena var översvämmade och allt var brunt.

Det var stökigt och fult, risigt och kalt. Men ändå vackert! Längtar efter att gå i gympaskor i gruset.

Hulken (eller vem det nu var) fick tre små söta kycklingar som befann sig i ständig rörelseoskärpa.

Sen smällde det till och blev sommar! Bara ben-varmt och tvätten hängde ute.

Jobba med öppet fönster!

Och det här är nästan det bästa med våren: att vara ute och jobba med trädgårdslanden till sent på kvällen, det är ljust och fåglarna kvittrar som galningar och så luktar det våt jord. Mmmm.

Ja, bara tio veckor kvar sådär!

Kategorier
Framtidsfantasier Gnäll

Om fem månader

Näe men det är så tungt nu. Så kallt, så vidrigt, så mycket snö att pulsa igenom. Och det är FORTFARANDE januari, hur kan det vara det???

Jag letade fram några bilder som är tagna den 28 juni, det vill säga fem månader från nu. Såhär kan livet alltså också vara.

Frukostfika i solen med pyjamas och solhatt. Helt overkligt. Tänk att kliva ut på morgonen med sin frukostbricka och välja sittplats – sol eller skugga beroende på temperatur.

Samma plats idag. Grannens grävmaskin förstärker stämningen…

Bodil låg och stekte sig i sommarsolen såklart. Det ska bli så skönt när vi kan släppa henne såhär igen, nu när hon är skadad så måste vi ju begränsa henne – korta tråkiga promenader i koppel. Men i sommar är hon fri igen, så måste det bli!

Nyklippt gräsmatta, då ser till och med vår risiga trädgård prydlig ut! Fast gräset hade visst börjat gulna redan vid midsommar. Huu, vill inte återuppleva förra sommaren.

Det syns ju på ljuset hur svinkallt och vidrigt det är. Bara nakna pinnar, ris och grenar och en jäkla massa snö. (Här ser man också vårt vedskjul som tillkommit sen i somras!)

MEN! Gärna sommar nu tack. Eller åtminstone vår? Snart? Ja?

Kategorier
Framtidsfantasier

En kossa ändå…?

Nu har jag kollat på Mandelmanns och blivit sugen på kossor, haha! Nämen så härligt att ha en massa egen mjölk, göra yoghurt, ysta ost, kärna smör… Och kalvar, så otroligt söta ju! Och så eget kött såklart. Enligt Mandelmanns är kor också himla trevliga, lugna och tillgivna (har flera källor på det än ett tv-program).

Vad är jobbigt med kor? Vad vet jag? Man måste mocka när de står inne, man måste mjölka varje dag (väl?) under tiden de ger mjölk. Kalvningen verkar lite läskig för det är så stora krafter, om man måste hjälpa till behöver man liksom slita allt man har.

Gissar att man måste ha två kossor, de gillar väl inte att vara ensamma. Men kanske kan de gå ihop med fåren? Det vore smidigt.

Har någon av er erfarenhet av kor?

Kategorier
Framtidsfantasier Odla

Nu börjar odlingsåret

Januari är en jäkla skitmånad. Fattar inte hur den kan vara så ohyggligt lång? Det enda som är mysigt är att Ines fyller år – och att det är dags att förså chili! Så fint att få börja odlingsåret redan nu känner jag. Det är faktiskt första året jag odlar chili, vet inte varför det inte blivit av tidigare – kanske för att man kommer på det i mars-april när man försår det andra, och då är det för sent.
 I alla fall, i år fick jag två fina frukter av sorten Dorset Naga av min vän Jessica som driver Odlings-tv. I dag la jag fröna i vatten, imorgon sår jag de som sjunkit till botten. I år ska vi tänka om lite angående odlingarna. Vi odlar för storskaligt i onödan, vi får för mycket av sånt vi inte äter så mycket av, och så hinner vi inte ta tillvara allt. I år ruttnade potatisen för att vi inte hann ta upp den.

Så nästa år ska vi tänka mer småskaligt och mer kvalitet! Vi behåller hela odlingsytan som vi har snigelsäkrat med eltråd. Satsar på att göra fint med pallkragar och kanske till och med grusgångar (dröm för mig pga fint, mardröm för Jonathan pga kostar pengar och kräver administration). Vi kanske flyttar in bärbuskarna i odlingsytan? Och så vill vi spaljera några fruktträd, som Mandelmans har gjort.

Ååh, nu är det dags att börja drömma, skissa, fantisera om det kommande odlingsåret ju!

PS. Vill ni veta allt som är värt att veta om chili, kolla in Odlingstv:s chiliskola!