Sixten är på kalas i Norrtälje, och jag har satt mig på ett fik för att skriva klart en text jag inte hunnit med idag. 
Och så lyssnar jag på julmusik – det är okej nu tycker jag när det ju i princip är november.
Men mest tänker jag på grisarna nu! De bökar runt i fårens gamla djupströbädd (som vi inte mockat ut än) och tycker den är supersmaskig. Igår kväll när vi var nere hade de lagt sig i en stor hög och bökat ner trynena i bädden. Det såg mysigt ut!
Grisarna har inte haft det så bra, men redan i morse hade vissa raka knorrar börjat rulla upp sig, och snart har de det lyckligaste grislivet grisar kan ha!
Jag gillar att grisar är så ohämmat grisiga – de smaskar och ger sig hän, njuter av geggamoja och snusk. Så befriande på något sätt!
Att gå morgonrundan och kvällsrundan hos djuren har nu blivit ett ganska stort projekt. Till hönsen och kolla statusen på mat och vatten, ta in ägg. Till grisarna med mat och vatten. Till tacklammen och fylla på hö och vatten, och till tackorna och göra detsamma. Mysigt! När det inte är dåligt väder i alla fall.
Hur som helst, nu kommer jag att jobba i Stockholm i två dagar – jag längtar till torsdag när grannarnas grisar har åkt och jag kan bekanta mig med de som är våra! Längtar också efter att släppa ut dem i hagen så de får börja böka innan marken fryser.
Och så längtar jag efter kultingarna 🙂
Hejhej, jag följer med!
Vi körde hem de flesta till oss – några ska vidare till grannar men mellanlandar i vårt stall så länge. Vi ska behålla en gylta som är dräktig och två eller tre smågrisar – vet inte exakt hur det blev, just nu står elva damer där nere i alla fall.
Och när vi kom hem kom grannen med älgkött – nu känns det som att vi aldrig mer kommer köpa kött i butiken!
Nu ska vi gå ner och ge dem kvällsmat och sätta oss hos dem en stund och bekanta oss. De är så gulliga 🙂