Kategorier
Får Idioter Kor Livet

En foderhäck tar form

Fåren och kalvarna går i sommarhagen i två månader till ungefär – men såhär års börjar betet tryta. Man kan luras av allt det gröna gräset som finns kvar, men det är inte mycket näring i det såhär sent på säsongen. Därför ger vi djuren hö i sommarhagen den sista tiden. Vi var inte nöjda med vår gamla foderhäck, så idag när våra planer ställdes in pga förkylda barn bestämde vi oss för att bygga en ny.

Det är lyxigt att bygga med Jonathan som är så duktig, och lyxigt att bygga på en gård med ett virkeslager (egen skog!), gott om plats och alla verktyg man kan behöva. Först gjorde vi (eller hm okej vi och vi men jaja) en ritning, sen sågade vi till alla bitar…

… och byggde ihop de fyra väggarna var och en för sig. Vi gjorde två sidor där vi tänker att fåren kan stoppa in huvudena, en sida där korna kan äta, och så en baksida. Vi ägnade mycket tid åt att fundera på hur stora öppningarna skulle vara för att djuren skulle kunna stoppa in huvudena för att äta, men inte hoppa in på själva foderbordet. När vi monterat alla fyra sidor upptäckte vi det här:

På baksidan hade vi bara satt en OSB-skiva och lämnat två gluggar. De blev så stora att vilket som helst av våra djur kunde spatsera in. Så knäppt att vi inte märkt det! Men vi satte en ribba där sen.

Klockan kvart över sex såg det ut såhär när kvällssolen sken på den färdiga foderhäcken, utan filter (såklart, vad skulle det vara för sjukt filter!). Vi hade satt presenning som tak, och lagom till solen försvann bakom träden…

… så kom Frida och Flora galopperande för att inviga nya matplatsen. (Flora har så rinniga ögon, jag vet inte vad det kan vara. Sköljer med koksaltlösning och hoppas det går över.)

Vilken underbar dag det blev! Så vackert brittsommarväder och så skön känsla att börja med något på morgonen som resulterar i en färdig grej lagom till middag. Och djuren blev väldigt glada över höet, så det var nog hög tid.

Kategorier
Idioter Katastrofer av mindre eller större omfattning

Vad hände?

Ursäkta! Vi har varit utan internet i nästan tre veckor. Idag kom till slut kabelkillarna och konstaterade att en mus gnagt av kabeln, precis som jag trodde från början. De fixade kabeln, och nu är vi i synk med världen igen, hurra!

Det har varit soligt och kallt i några dagar, vilken enorm lättnad efter den extremt mörka och regniga hösten. Nu går vi och knackar hål på djurens vattenhoar, men det känns ändå otroligt mycket bättre än att vada omkring i lera.

Nu blir det plusgrader igen, bara att bita ihop. Vi gör det viktigaste ute, sen sover vi, läser böcker, äter godis, tittar på tv (från och med idag) och har pyjamas på oss så stor del av dygnet som möjligt. Bara fyra månader till vår. Eller fem.


Kategorier
Höns Idioter Katastrofer av mindre eller större omfattning

Prematura kycklingar

Men hörrni vad länge sen! Ursäkta! Så mycket nu. Här kommer en comeback som heter duga; en spännande historia om liv och kanske död, med cliffhanger:

Jag har ett kalkonkläck på gång igen, med en annan kläckare den här gången. Som vanligt la jag i några hönsägg också. Bara det att jag GLÖMDE att vänta en vecka med hönsäggen – de kläcks efter tre veckor, kalkonäggen efter fyra. Så igår när vi skulle gå och lägga oss hördes pip från kläckaren!!!

En hönskyckling hade kläckts och trillat ner och fastnat med huvudet mellan två av äggställningarna (äggen ligger i ”vaggor” för att bli vända, de sista dagarna plockar man bort dem så att kycklingarna kläcks på golvet i kläckaren). Vi lyckades strixa loss kycklingen (fast ett kalkonägg fick sig en knäck tyvärr) och plocka ut den och det andra hönsägget, som det hördes pip ifrån och som hade ett litet hålslag.

Men vad skulle vi göra? Värmelampan är utlånad och i vanliga fall skulle kycklingarna fått vara kvar i kläckaren i något dygn tills de torkat helt. Då kom jag på (det eventuella) genidraget att peta in dem under en höna i hönshuset! Vi har ett gäng surhönor som ligger och trycker i redena för jämnan för att de vill ruva, och jag valde ut damen på bilden ovan som ruvat med framgång tidigare (bilden är från förra året). Petade in ägget och kycklingen under henne, bad en bön (typ) och gick och la mig.

I morse låg hönan kvar, och två hönor till låg och trängdes med henne. Jag hörde inte kycklingarna och såg dem inte heller. Troligen är de kvar därunder, men det är oklart om de är levande eller döda. Ville inte börja lyfta på rumporna av risk att få stryk av hönorna.

Fortsättning följer!


Kategorier
Grisar Idioter

Idiotprojekt

Vi håller på och fixar i grisarnas nya hage, och såklart hittade Jonathan ett 300 kilos betongkar som han ville ha som vattenho. Det här är så typiskt oss – eller egentligen Jonathan – att börja försöka flytta en sån pjäs till rätt ställe och lägga i rätt vinkel, istället för att dra dit ett badkar (som ju som bekant ligger och skräpar i varenda kohage, även hos oss). Två timmar tog det att bända, kila in grejer, välta, välta igen, hämta stenbumlingar och kila in på rätt ställen.

Men det blev faktiskt bra! Karet står lite på sniskan, så att vattnet rinner ut åt ena hållet när det blir fullt. Tanken är att en liten pump ska pumpa upp vatten ur bäcken ner i hon, och när det rinner över blir det geggamoja till grisarnas gyttjebad. Hoppas det funkar! Skulle bli väldigt jobbigt att släpa vatten bort dit annars.

Om några dagar kommer Monika hem från sin dejt, då får de flytta dit. Om hon blev betäckt som vi tror/hoppas så kommer kultingarna i månadsskiftet juli/augusti. Hurra i förskott!

Kategorier
Höns Idioter

Hopplösa djur

Ibland undrar man ju. Hur klarar sig djur utan människor? Får som inte kan lamma utan assistans från människor, och hönsen då, som inte kan ruva? För någon vecka sen la jag ägg under en höna som länge uttryckt önskan att få ruva – hon låg i redet och tryckte på alla nyvärpta ägg och pickade ilsket efter mig när jag lyfte på henne för att ta äggen. Vi ”behöver” egentligen inte fler kycklingar, men hon ville så gärna, så vi tänkte att hon fick försöka. Valde ut några snygga ägg, märkte dem och la dem under hönan.

Efter två dagar var ett av äggen spårlöst försvunnet.

Efter ytterligare två dagar låg det en till höna där och trängdes, de hade delat upp äggen sinsemellan.

Ytterligare två dagar senare låg äggen kalla och övergivna, och de båda hönorna hade flyttat till ett annat rede och låg och tryckte på helt andra ägg. Suck alltså!

Jag pratade med veterinären som var här och förlöste Rut och Bella om det, och hon menade att det berodde på människans avel – i alla fall när det gällde fåren. De ursprungliga lantraserna har mycket färre komplikationer vid lamning, sa hon. Och det känns ju rimligt att det gäller hönsen också, de som värper mest kanske inte är de som ruvar bäst.

Hur som helst! Vi har ju kalkonäggen i kläckaren (apropå att människan lägger sig i) och jag la med några hönsägg också, tre veckor kvar till kläck!

Kategorier
Idioter Inredning Lycka

Jag gjorde det igen…

OBS! Jag skriver detta i trygg förvissning om att Jonathan inte läser min blogg, haha!

Det har hänt förr, nu har det hänt igen. Jag började släpa en vitvara på en trasig pirra genom djup snö. Ensam.

Sist det hände gällde det en tvättmaskin, och jag tänkte ”hur svårt kan det vara?”.

Vi åkte iväg i en snöstorm för någon vecka sen och köpte ett kylskåp på Blocket. 350 kronor för ett i rätt storlek! Vi storsatsar inte på lyxiga vitvaror direkt (eller på någonting annat lyxigt heller egentligen), kanske byter vi ut dem om det behövs när vi renoverar köket så småningom.

Vi ställde det nya kylskåpet i ladan så länge.

Men så fick jag ett infall och kände att jag behövde det nya kylskåpet PRICK NU. (Detta infall sammanföll förstås med att jag borde sätta mig och skriva en text.) ”Hur svårt kan det vara” tänkte jag nog inte ens, jag bara klädde på mig och gick och hämtade pirran.

Som tyvärr både hade punka och trasig rygg, men det gick ändå att släpa kylskåpet genom snön uppför hela backen från ladan till huset.

Men när jag kom till trappan upp till huset blev det värre. Det var mycket snö och ganska halt, kylskåpet var svintungt eftersom jag ännu inte fått snilleblixten att ta ur de tunga glashyllorna. Men jag klarade inte tanken på att det skulle stå kvar där till allmänt åtlöje, och Jonathan skulle bli så irriterad när han kom hem och såg att jag dragit igång ett hopplöst projekt som han fick lösa.

Så jag gjorde ett försök. Det var nästan omöjligt. Men jag klarade de tre första trappstegen. Sen kantrade hela ekipaget! Kylskåpet ådrog sig lindrigare repskador, men lyckligtvis på den sida som ändå skulle stå mot skafferiet.

Sen plockade jag ur hyllorna och lyckades baxa in skåpfan i hallen. PHU.

Jonathan blev bara lite irriterad för att han behövde hjälpa mig att flytta bort det gamla kylskåpet.

Och ja, jag blev pinsamt glad, nästan pirrig, att få flytta in all mat i det nya stora kylskåpet!

Och det här gjorde mig också glad på något konstigt sätt. Såhär gjorde man när jag var ung – även vuxna etablerade människor gjorde det – ställde böcker eller nåt i ett hål efter ett överskåp. Det var på den tiden folk bodde i hyreslägenheter med slitna kök. Tycker det ser lite gulligt ut på något sätt.

Kategorier
Höns Idioter

Låt Skalleper bli mamma nu!

IMG_4752

Stackars Skalleper! Hon vill så gärna bli mamma, men de andra hönorna jiddrar så med henne. Hon har inte så hög rang i gruppen. Förra gången kom ju vita hönan och snodde hennes kycklignar just när de kläcktes – så Skalleper fick göra hela jobbet men blev av med ungarna. När hon la sig i värpredet för att försöka igen lät vi henne hållas fast vi just lagt 24 ägg i kläckaren, hon var väldigt, väldigt ruvsugen om man säger så. Man fick onda ögat bara man lyfte på locket till redet.

Nu återstår det några dagar av hennes ruvning, och vad händer? Jo, Hulken – som aldrig någonsin visat modersinstinkter tidigare – kommer och klämmer ner sig bredvid Skalleper! Vi tog bort henne flera gånger men hon var där igen, snodde till och med ägg från Skalleper och rullade in dem under sig.

Så nu har vi helt enkelt burat in Skalleper så att hon får vara ifred. Mat och vatten har hon, och så fick hon en jordgubbe också. Hon har sju ägg, hoppas det blir ett litet gäng, det förtjänar hon!

Kategorier
Höns Idioter Kaos Odla

Smått i hönshuset och storm i trädgårdslandet

Igår kläcktes åtta små kycklingar! Fem gula och tre svarta och så otroligt otroligt söta. Jag hade nästan glömt att Lillsvans låg och ruvade. Hon verkar vara en duktig mamma, har ruvat så fint – största kullen hittills, bara tre ägg som inte kläcktes – och hon verkar ta väl hand om sina små.

Idag har vi kört på med trädgårdslanden. Jonathan har stängslat (för att hålla hönsen borta från godsakerna) och byggt bågar till kållandet, och jag har kört hästskit och flisat. Ines har lärt Bodil kommandot ”hopp”.

DSC00569Jag gick ut igen och jobbade vidare när Jonathan la barnen. Vädret blev sämre och sämre tills det ösregnade och blåste 20 sekundmeter och jag sprang runt som en idiot och jagade små kartongsnuttar som skulle täcka marken under trädgårdslanden. Har lagt ut stenar och spadar och allt möjligt nu för att kartongen ska ligga kvar, men det känns ju högst osäkert ändå.

När jag gick in var jag helt dyngsur och lerig från topp till tå, och så otroligt tacksam över att få kliva in i ett torrt och varmt hus, hälla upp ett glas vin och ta ett bad. Nu sitter jag i köket och hör vinden vina, regnet piska, en fluga som surrar någonstans. Från gästrummet hörs dunkandet från symaskinen och brottsycken av Jonathans babbel om higgspartiklar och möjligheten till ett helt parallellt universum som inte interagerar eller reagerar med vårt eller hur det var. En fin dag!

Kategorier
Bodil Idioter Jul

Tjuvstart + Bodils stora skräck

Vi tänkte att vi skulle slipa golvet i mellandagarna, så vi kastar ut granen redan då. Därför tog vi in den igår så vi får njuta av den i tio dagar i alla fall – så lång tid det brukar ta innan man tröttnar på det barrande skrället. Barnen dundrade på med kulorna…IMG_3744IMG_3752IMG_3762(Jag kanske måste arrangera om lite sen…)
Och för första gången i sitt liv blev Bodil riktigt rädd. Amstaff är en orädd ras, hon är positivt nyfiken på det mesta, och struntar i sånt som många andra hundar är rädda för – gevärsskott, motorsågen, stora maskiner av olika slag, större hundar. Men igår fick hon syn på en fasansfull varelse som på något sätt tagit sig in i vårt hus och stod under granen och glodde hotfult: halmgrisen! Hon morrade och skällde en lång stund, tog skydd bakom mig och darrade. Vi tog bort den till slut och la den i en kartong, och Bodil bevakade kartongen hela kvällen så att grisen inte skulle ta sig ut.

IMG_3758

Kategorier
Bodil Djur Gnäll Hund Idioter Jul Livet

Orka

IMG_3205

Nä hörrni, vad ska man ens blogga om. Dagarna är gråa, jag eldar i spisen och går i skogen med Bodil. Världen är en vidrig plats och Sverige är ett hårt och kallt land som inte förmår hjälpa dem som behöver hjälp, och alla pratar om volymer och söktryck och ingen pratar om solidaritet eller omfördelning av resurser.

Idag såg vi i alla fall en fin julgran på vår promenad, alltid nåt.

IMG_3199