Så här såg vår hall ut för några dagar sen:
Men nu! Efter ett ryck och några timmar i verkstan (för Jonathan):
Både klädstången och den lilla hatthyllan till barnen har vi hittat i grovsoprummet i Kärrtorp, liksom hyllan och sittbänken, som från början var ett djupt fönsterbleck. Några krokar saknas – vi hittade några i en garderob här som vi tänkte använda, jättesnygga i tvinnad ståltråd eller hur man ska säga. De tänkte vi fästa på sidorna om klädstången för att hänga väskor och sjalar på, och för slappisar som inte orkar hänga jackan på en galge. Korgarna köpte jag på Jysk av alla ställen!
Nåja, inte så välstajlat kanske, men det ser ut som att sakerna står där de står med flit i alla fall = framsteg!
Den här bilden tog jag med så vi har nåt att skratta åt om två veckor när hallen ser ut som den översta bilden igen.
Men det här är egentligen inte ”efter”-bilderna, utan ”mellan”-bilderna; vi har inte den permanenta lösningen här utan den semi-permanenta. Det där tillståndet som liksom funkar och duger. Vi kan ju inte ha allt i kartonger tills vi har tid att göra det perfekt. Men när det är klart, om några år, ska det se ut såhär nånting:
Fast det förstås, egentligen har vi tänkt bygga om hela entrén och göra punschveranda. Men såna rena lyxprojekt ligger minst tio år framåt i tiden känns det som.
