Kategorier
Livet Lycka

Livet just nu

Sorry om jag framstår som lite frälst nu, men jag är så himla lycklig över mitt liv! Jag har precis fyllt 40, och som brukligt har jag börjar fundera över var jag befinner mig i livet och var jag skulle vilja befinna mig – och för min del är svaret precis det samma på båda frågorna!

Att flytta till landet var det bästa beslutet vi tagit i vårt gemensamma liv (jaja, förutom barn och såna saker, men ni fattar). Sixten sa härom dagen: ”Tänk vad livet kan ändras – förut bodde vi i Kärrtorp, och nu” – slår ut med armarna – ”bor vi här och har allt det här.”
Jag håller med honom! Livet har förändrats så mycket! Vi har så mycket här som vi inte hade i Kärrtorp, så många möjligheter och så många nya horisonter (säger man så?). Livet är annorlunda, vi är annorlunda (fast ändå samma) och det passar oss så bra.

Jag trivs med att jobba hemifrån och gå runt här och småfixa på dagarna. Vara hos djuren (det är ju ett kapitel för sig alltså – ser inte mig själv som en djurperson riktigt men kanske håller jag på att bli det trots allt?), släpa runt lite grejer, skruva ihop något någonstans, stryka en linneduk, laga ett långkok… Ja, vara bondmora och hemmafru helt enkelt (men alltså jag jobbar också, det gör jag!).

Jag ser så himla mycket fram emot allt som ligger framför oss nu:

Dels i närtid; att börja elda i kaminen som snart är installerad (inshallah), börja förså, planera och dra igång odlingarna igen för säsongen, få kycklingar och ta emot de första lammen, öppna loppisen igen, skörda den första honungen, klippa gräset och känna doften, hänga tvätten ute… ja, det där förunderligt självklara och fantastiska med att livet går i cykler och börjar om varje år.

Men också i ett längre perspektiv; att få bygga vidare på gården, skala upp fårverksamheten och börja göra korv och sälja lammlådor och skinn, bli alltmer självförsörjande för varje år, fortsätta göra fint i huset och renovera, till exempel köket (och bygga ett riktigt walk in kallskafferi!), hitta olika spännande sätt att tjäna pengar på vår livsstil…

Här är sånt vi sysslar med i dessa dagar:

IMG_2498

Sixten är helt uppslukad av en bokserie, jag riktigt myser över att hitta honom i en fåtölj framför brasan med en bok!

IMG_2504Jag fyllde år och fick frukost på sängen; kaffe och ärtskott. Har ändå ingen aptit på morgonen och gillar inte att äta i sängen, så det var utmärkt!

IMG_2518

På födelsedagen lämnade vi barnen och hunden hos Jonathans föräldrar och gick till Nytorget 6 och åt en fantastiskt god middag. Så mysigt ställe! (Man vet för övrigt att man är i Sofo när det sitter en fransk bulldog på en stol i baren med framtassarna på disken!) Sen kom mina närmaste vänner och några syskon och Morris dit för att ta en drink – som blev väldigt många. Kvällen slutade med efterfest hemma hos Linda med musikquizz från 1977 (svårt).

IMG_2526 Erica knäppte den här bilden på mig vid halv fyra-snåret, den sammanfattar kvällen väl.

IMG_2531Hemma igen! När Morris är här blir alla så glada. Särskilt barnen.

DSC01592 Igår fyllde Sixten år. Vi åkte till Skansen och det var så mysigt! Älskar Skansen i lågsäsong.

DSC01617 Barnen kollade länge och intresserat på glasblåsningen.

DSC01623

Är inte så förtjust i glaskonst faktiskt, men de här kantarellerna var ju rättså härliga.

Kategorier
Framtidsfantasier Livet Lycka Stockholmsfasoner

Saker vi har lärt oss och allt vi har kvar

Hejhej! Det har inte hänt något eller så, bara det att… jag hade lite bloggtorka, och ju längre jag väntar med att blogga desto mer smashing behöver det första inlägget vara, tänker jag. Men här kommer en helt vanlig vardagsbetraktelse. Det är väl bättre än ingenting, eller?

DSC01585

Idag snöar och blåser det. Riktigt vidrigt. Det har varit vår i två veckor nu så man glömmer att det faktiskt fortfarande bara är februari. Jag tänder ljus. Det knäpper och sprakar från vedspisen och vinden viner i murstocken och river i vårt stackars hus.

Det här blir vår tredje vår på gården. Jag tänker på allt vi har lärt oss sen vi flyttade hit och saker vi gjorde i början…

IMG_9517

Som till exempel att helt planlöst plöja upp en halv åker där vi tänkte odla – jag körde traktorn och Jonathan gick med plogen. Det var kul. Grannarna körde förbi och gjorde tummen upp och undrade nog vad tusan vi sysslade med. Vi odlade i ungefär en tredjedel av det vi plöjt… Nu skulle vi kanske fundera först på vad vi skulle odla och hur mycket plats vi behövde.

IMG_9556Eller när vi kämpade i veckor för att rädda livet på Mumin som hade hål i huvudet efter ett slagsmål om ett ruvningsrede – hade det hänt idag hade vi bara nackat henne. Vi har blivit mer praktiska och mindre sentimentala.

Jag har blivit mycket mer händig. Det är en skön känsla att inse att det inte är så övermäktigt svårt att skruva ihop något eller såga av något. Jag hatar att göra saker jag är dålig på, men efteråt känns det så gött att lyckas med något som tidigare känts omöjligt.

Vi är ju fortfarande rookies på hela bondegrejen. Jag kollar avundsjukt på Mandelmanns gård – deras liv är min målbild – men de har ju bott i 20 år på sin gård! Vår gård är vårt livsprojekt – varje år lyckas vi bra med några grejer och gör några grejer som vi kan skratta åt nästa år!

Kategorier
Livet

Måndagen den 6 februari 2017…

… är inte en dag som kommer gå till historien direkt pga ej unik, men ändå ett trevligt exempel på vårt trevliga liv. Såhär:

DSC01481

På måndagar är Jonathan ledig och vi fixar hemma tillsammans. Jag mejlade och jobbade undan lite medan Jonathan tog morgonen och lämnade barnen. Sen stack vi ut och fixade lite med veden – nu är vi nästan klara med allt!

IMG_2214 Bodil tyckte det var kallt och satt mest på fyrhjulingen och väntade på att vi skulle gå hem så hon fick lägga sig på mattan framför brasan igen.

IMG_2216

Och det fick hon medan vi åt pasta…

IMG_2221… och fikade med semla (eller ja, semla och semla, grädden var inte vad den var i fredags om man säger så).

IMG_2226 Sen gick vi ner och gosade lite med fåren (här blir ju bilderna alltid väldigt dåliga pga dåligt ljus och stissiga får). Jonathan började bygga ett lock till varmbänken och jag fixade med fårens mat – vägde och höll på så att vi har bättre koll på hur mycket de verkligen äter. Nu i sista delen av dräktigheten är det ju viktigt att de går upp i vikt som de ska.

Barnen åkte skolskjuts hem för första gången idag, så vi gick och mötte dem vid stora vägen. De andra gick hem medan jag gick till bussen för att åka till…

IMG_2228… Norrtälje för en aw med min vän Karin. Å så fint! Vi drack stor stark och åt pommes.

IMG_2240 Vid åtta tog vi bussen hem igen, och det var månsken och snö när jag gick från bussen så jag behövde inte ens tända pannlampan.

IMG_2244Nu dricker vi te och kollar på Aktuellt. Ja, lite så kan en måndag se ut i det här lylliga livet!

Kategorier
Barn Bodil Djur Höns Hund Livet

En bild om dan

IMG_1994Torsdag. Jag satt i arbetsrummet och jobbade. Bodil stod och glodde på mig stora delar av dagen. Kanske är det för att hon löper? Men hon kan liksom inte bara gå och lägga sig som hon brukar, hon står där och hetsar. Gnyr och gnäller och hoppar upp med framtassarna på skrivbordet och slickar mig i ansiktet.

IMG_2020

Fredag. Jag och Morris åkte till Göteborg! Det var så mysigt, vi åt middag på Puta Madre (som var väldigt stämningsfullt men inte hade så god mat tyvärr, men bra margarita hade de) och sen gick vi på Göteborgsoperan och såg Hair (som var väldigt proffsig och snygg men totalt saknade handling, de hade liksom skippat det. Men det gjorde inget tyckte Morris – medan jag faktiskt nickade till lite…)

IMG_2052

Lördag. Tåget hem. Jag älskar att åka tåg! Så otroligt skönt att ha en massa tid när man liksom inte kan göra något annat än att läsa en bok med gott samvete.

IMG_2070

Söndag. Jonathan jagar vildsvin idag (!) och jag och barnen har haft en så skön dag. På förmiddagen var det soligt, vi var ute och körde fyrhjuling och fixade lite med veden, matade och vattnade alla djur och lekte med Bodil. Hönsen är det lite synd om för de får inte gå ut eftersom fågelinfluensan härjar. Varje gång man öppnar dörren till hönshuset gör de utbrytningsförsök. Jag vet inte om de är tillräckligt smarta för att bli uttråkade, eller om den där frihetslängtan handlar om något annat, men idag gav vi dem i alla fall ett litet träd att klättra i/leka med, och så gav vi dem majs.

 

Kategorier
Barn Ekologiskt Livet

Hejdå galningar

dsc01460

Just nu kör vi två bilar varje dag i vårt hushåll. Det känns så sunkigt och helt tvärtemot den livsstil vi tänkte oss när vi flyttade ut. Det är lätt att köpa kravmärkt men svårt att avstå från saker.

Men nu har Jonathan bestämt sig för att börja åka buss till jobbet – en ny möjlighet öppnade sig när SL drog om en busslinje. Kanske kan vi vänja oss vid ett liv med bara en bil?

Det betyder att även barnen åker buss på morgonen. Och eftersom den enda bussen med rätt sträckning går klockan halv åtta, och det tar en halvtimme att gå till bussen med barnen, så gick vi upp klockan sex idag och Jonathan och barnen knallade iväg vid sju – i halv storm visade det sig. Alla var glada och peppade på den nya rutinen. Men de närmaste sex veckorna kommer det att vara en promenad i totalt mörker – först den 23 februari går solen upp klockan sju…

(PS. Jag gick upp och tände i vedspisen och tog en till kopp kaffe när de andra hade gått.)

Kategorier
Barn Livet

En unge till och det går åt helvete

Efter att jag hade fött Ines tänkte jag direkt: aldrig mer. Nu är vi klara. Det är coolt att jag kände det så starkt rent fysiskt – det var en väldigt lätt och bra förlossning så det var inte det. Det var bara jag som var klar med barn.

1929356_68188528967_4297259_nOch jag har inte ändrat mig sen dess, och inte Jonathan heller – tre är lagom. Förutom att småbarn är tråkiga och jag inte skulle få sova när jag ville så tror jag att en till unge skulle vara en dödsdom för vårt äktenskap. Redan nu händer det här ungefär varje helg: Vi äter frukost. Jonathan reser sig och plockar undan i köket lite snabbt, sen går han ut och sätter igång med det han tänkt pyssla med under dagen. Jag går ett varv i huset och bäddar och plockar, ser till att barnen klär på sig, borstar tänderna och borstar håret, och kommer ut en timme efter Jonathan, skitirriterad såklart för att han har lämnat mig med allt. Jonathan argumenterar att man inte måste plocka hela tiden, men jag måste göra klart härinne innan jag kan gå ut och börja med något annat.

Och det är ju irriterande det här men man kan ju leva med det. MEN, om vi hade en till bebis. Då skulle jag aldrig komma ut ur huset. Jag skulle sitta och amma hela dagarna medan Jonathan pysslade med sitt därute. Jag är glad att vi fick våra ungar medan vi bodde i lägenhet i stan, det var så mycket lättare att leva jämställt där. Skulle vi få en unge till här skulle det gå åt helvete helt enkelt.

Kategorier
Barn Livet Lycka Natuuuren

Ut i spenaten

Det är så skönt att bara kunna kliva rätt ut i naturen som vi gör här! Sixten var hemma och hostade härom dagen, men orkade ändå med en liten skidtur. Pjäxorna står i hallen, skidorna utanför dörren.

img_1638

Vi är ju ute flera gånger varje dag, i ur och skur, tack vare Bodil. Men även bortsett från det är vi ju ute minst en av två helgdagar och jobbar med något – idag har vi sågat upp och tagit hem en av de stora granarna vi tog ner förra helgen, barnen har byggt en koja och vi har eldat upp en massa granris, och så har vi dragit fram en ny höbal till fåren. Jag älskar att en så stor del av vårt liv pågår utomhus, helt naturligt och utan ansträngning.

 

Kategorier
Livet

Decembermorgnar

img_1673

Eftersom jag är så usel på att planera (eller egentligen på att följa min planering) så händer det här inför varje ledighet när jag ska lämna jobb i förväg: att jag måste jobba när alla andra sover.

Idag gick jag upp klockan sju, satte på kaffe och gjorde eld i vedspisen. Sixten låg redan med Bodil i tv-soffan därnere (Bodil lyfte på huvudet under filten, men orkade inte trassla sig ut när hon hörde att det bara var jag, utan la sig ner och somnade mot Sixtens mage igen. De gosar så otroligt mycket, barnen och hon.) och de andra snarkar på.

Nu börjar det ljusna lite därute, genom fönstret ser jag fåren traska omkring i sin hage. Jag ska skriva en text om inomhusodling, sen ska Ines till en kompis och jag och Sixten ska julbaka tänkte jag. Ikväll ska vi fira tidig jul hos min pappa och imorgon tänkte vi elda upp en massa granris som ligger och skräpar i skogen sen vi tog ner alla misslyckade och halvlyckade julgranar. Blir en bra helg!

Kategorier
Besvikelser Jul Livet

Inställningen till livet och till pepparkakshus

Jag och Jonathan har gjort varsitt pepparkakshus i år. Hans hus föreställer vårt eget hus, fast med glasverandan vi planerar att bygga i framtiden. Mitt hus (som Ines har dekorerat) föreställer vårt hönshus. Som ni ser blev de inte riktigt prick lika fina. Här återger jag fritt ett samtal från igår kväll. Allt han säger stämmer faktiskt, men jag vill gärna framhålla att min inställning till livet kan vara användbar i andra sammanhang!

Jag: Varför ser ditt pepparkakshus ut såhär…

dsc01418

… medan mitt pepparkakshus ser ut såhär:

img_1340

Jonathan: Det handlar delvis om engagemang, du bryr dig inte riktigt medan jag går igång på det. Jag planerar också bättre än vad du gör – jag tänker i förväg hur jag ska hålla de olika delarna för att få en bra vinkel när jag monterar och sånt.

Är det allt?
Nej, det handlar nog om en grundinställning till livet, som också avspeglar sig i pepparkakshusmontering; när jag tänker: ”vad kan gå fel och hur löser jag i så fall det?” så tänker du ”det här blir säkert lätt!”

Har du några knep för att lyckas, förutom inställningen till livet?
Istället för att doppa väggarna i smält socker och sammanfoga dem tar jag en sockerbit och doppar två av sidorna i smält socker. Sen använder jag den som vinkeljärn eller hur man ska säga, jag lägger den i hörnet så att båda väggarna fäster i den. Det blir jättestabilt!

Fönstren gör jag genom att krossa karameller eller halstabletter i en mortel och strö ut pulvret i fönsterhålet före gräddning.

Så fort jag har tagit ut plåten ur ugnen lägger jag mallen ovanpå bitarna och ser om de har svällt i ugnen och behöver skäras till igen för att få rätt passform.

Kategorier
Gnäll Livet Lycka Mys

Besegrad av seghet

Nu jobbar jag inte i Stockholm längre nästan alls, och dessutom har min arbetsbörda minskat rätt rejält sen i somras. Det är otroligt skönt att slippa gå upp klockan sex och åka kommunalt i rusningstrafik i Stockholm, och det är SÅ SKÖNT att inte alltid ha en stressklump i magen över allt jag inte hann när jag går och lägger mig på kvällen.  Nu ser mina dagar mer ut såhär:

img_1364
Jag går upp med de andra på morgonen (jamen såklart jag går upp, nån måtta får det väl vara) och hjälper dem iväg. Just nu är det tända ljus och tomtegröt framför julkalendern, så mysigt! När de har åkt tar jag ut Bobo på en morgonkiss, sen går jag ett varv och bäddar och plockar i huset, kanske drar jag igång en tvättmaskin. Sen fixar jag frukost, tänder i vedspisen och sätter mig vid skrivbordet. Ibland har jag en intervju inbokad på förmiddagen, i så fall är det ofta enda gången jag pratar med någon (människa alltså, ehe) på hela dagen.

img_1371Idag är det grått och en plusgrad därute, och så snöar det. Jag jobbar under förmiddagen, sen brukar jag ta lunch lagom till lunchekot, som jag lyssnar på i lurarna medan jag går en sväng med Bodil. Vi går i skogen och över fälten, hon rusar som en galning och jag hasar efter. Vi ger hönsen, katten och fåren mat och vatten, och gosar/skrämmer dem lite (tydlig arbetsfördelning här). När vi kommer hem värmer jag gårdagens rester till lunch – ibland kollar jag ett avsnitt av en serie eller rentav sover middag (!) innan jag sätter mig och jobbar igen. Vid fyra ungefär åker jag och handlar och hämtar barnen.

Jonathan kommer hem, och efter middag, läxor osv lägger vi barnen och sjunker ner i soffan och kollar på Aktuellt eller någon serie. Sen går jag och lägger mig och läser lite i en bok innan jag däckar.

img_1373

Jag gillar det här livet väldigt mycket. På riktigt, jag gillar att vara ifred och lufsa runt och sköta mitt. Jag gillar att tända ljus och boa in mig, jag älskar att vara hemma hos mig själv och fixa. Jag vill inte åka till en arbetsplats och vara där mer än hälften av min vakna tid.

MEN. Jag blir ju otroligt seg ändå – särskilt såhär års. Dessa gråa november/decemberdagar är det ibland som att jag aldrig vaknar. Aldrig taggar till. I flera veckor har jag tänkt att jag ska sortera in en stor bokhög som ligger på bordet i vardagsrummet, men det händer liksom inte för att jag är så trött av att sitta upp hela dagen så jag måste ligga ner, ungefär.

Även om man är trött när man jobbar på ett jobb så går man ju hemifrån varje dag, sminkar sig, tar på sig riktiga kläder (det händer att jag har samma kläder i ett dygn, att pyjamas och mjukisbyxor blir ett – borde jag avslöja det här?), pratar med andra människor som förväntar sig svar, såna saker som gör att man måste ta sig samman lite.

Jaja. Aldrig är man nöjd, men egentligen är jag nog det – jag bara önskar mig lite mer självdisciplin.