Just nu är det extremt mycket tungt arbete utomhus – vi kör hästgödsel i skottkäror till odlingsbäddarna, sliter sly ur skogen som vi flisar till trädgårdsgångarna, bär vattenkannor, gräver och krattar. Vi har snart sått och planterat färdigt, blir nog klara imorgon tror jag. Det ska bli skönt, även om det är en massa jobb kvar så känns det fint att kunna bocka av ett delmål.
I år odlar vi: jordgubbar, fem sorters potatis, några olika sorters sallad, persilja, dill och en massa andra örter, salladslök, sparrissallat, morot, gul lök, spenat, sockerärtor, märgärt, ringblommor, grönkål, purpurkål, två sorters gurka, några olika tomatsorter, blekselleri och rotselleri, majs, flera sorters pumpa, vintersquash, prydnadspumpa, palsternacka, rödlök, broccoli, broccolirybs, sparris, rödbeta, gulbeta, polkabeta, smultron, tobak. Jag tror det var allt.
Jag tycker att det är skönt och härligt att slita utomhus. Men just nu längtar jag efter lite mindre slit och lite mer lylligt mys i mitt liv. Det får bli på semestern! Då ska jag sitta på verandan med ett glas vin och bara glo, det ska bli fint.
Idag har barnen hjälpt till att rensa ogräs – och varje gång de gör det säger Ines:
”Rensa jordgubbslandet! När det är så vackert veder!”
Vilken film?
Och Bobo ligger på halmbädden ovanpå potatisen och slappar som vanligt. Idag har det för övrigt visat sig att vår potatisodlingsmetod – att täcka marken med halm och bara lägga in potatisarna under den – inte är så beprövad som Jonathan låtit påskina. Eftersom ingen potaitsplanta tittat upp än över huvud taget känner jag mig tveksam till om vi får någon potatis alls i år.
Efter en lång slitdag tog vi kväll – eller jag tog kväll, har gått och lagt mig för att kolla på en film. Jonathan är ute och kör hästgödsel till sina tobaksland.
