Kategori: Livet

Kategorier
Livet Lycka

Varför rhododendron betyder märkligt mycket för mig

IMG_9955Den enda historien som är mer romantisk än den om hur jag träffade Jonathan, är den om när vi gifte oss. Jösses vad fint det var.

Vi tog med oss barnen till Vaxholm en dag i juni för sex år sedan, det regnade, och på vägen dit (i min 75-kronorsklänning från Myrorna) kom jag på att vi hade missat brudbukett. Lyckligtvis blommade rhododendronen (går det ens att säga i bestämd form?) på torget i Kärrtorp, så vi snodde några kvistar.

I Vaxholm vigdes vi i rådhuset av en man som hette Hardy (utvald enbart för namnet), och sen åt vi glass i hamnen.

Efter det har rhododendron fått en märkligt särskild plats i mitt hjärta, trots att det egentligen är en rätt ful buske. När vi flyttade från Kärrtorp tog vi med en stickling från busken på torget för att plantera här i trädgården, men den dog i värmeböljan och villervallan efter flytten.

Men idag (tre dagar för sent, men ändå) kom Jonathan hem med en liten kvist han hittat vid sitt jobb i Norrtälje.

2028_110860328967_2957756_n(Morris har tagit den suddiga bilden, det är därför han inte är med på den.)

 

 

Kategorier
Livet

Jobbhets, skolavslutning, havet

IMG_9950Jag jobbar som en galning just nu för att bli klar före semestern. Så fort jag inte gör något annat jobbar jag (eller… ja, ni fattar). Jag kan inte bestämma mig om det är extra härligt att kunna tassa runt på gräsmattan barfota en stund på morgonen och äta frukost i solen på altanen innan jag börjar jobba, eller om det bara är terror att sitta här i arbetsrummet och se sommaren dundra på därute, om det hade varit bättre att sitta i radiohuset och titta på en betongvägg utanför fönstret till exempel…

Hur som helst, igår tog jag i alla falll en hel dags ledigt för att fira barnens skolavslutning, Sixten slutade ettan och Ines slutade förskoleklass. Få saker gör en ju så lyckligt nostalgisk som skolavslutningar – syrendoft, finkläder, tårta, pirr i magen, krama fröken, rektorns tråkiga tal, den blomstertid nu kommer…

IMG_9916 IMG_9927 IMG_9931 Barnen fick snorklar och cyklop i sommarpresent. De hade önskat en utflykt till havet efter avslutningen och lovade stort att de skulle bada.

IMG_9935 Men det var mulet och blåsigt och sisådär 14 rader i luften när vi kom dit. Det blev fint ändå. Jag och Jonathan låg under en filt och halvsov medan barnen sprang omkring och byggde kanaler och jiddrade med måsarna, som hade ett bo i närheten och var väldigt bekymrade över vår närvaro. IMG_9940

Jonathan är väldigt förtjust i maskeradsombreron från Sixtens kalas. Han använder den ofta. Även bland folk. Jag har blandade känslor inför detta.

IMG_9944

 

Kategorier
Livet Lycka

Ett år sen vi såg gården för första gången

Idag är det ett år sen vi var på visningen av gården som skulle bli vår. Fast de trodde vi inte då. Och Sixten visste inte att den här gosiga katten hette Nisse och skulle bli hans egen.

IMG_9769

Vi hade inte alls den där omedelbara förälskelsen i vår gård. Några veckor tidigare hade vi förlorat budgivningen på en gård vi verkligen ville ha, vi var rätt knäckta och försökte starta om. Dagen innan var vi på visning av ett riktigt ruckel (tack, tack, tack Anna och Jonathan från förr för att ni inte köpte det!!!) som var otroligt charmigt. Det här huset kändes ljust och fräscht på ett lite pretto vis. De enda bilderna jag har från visningen är den här på Sixten, och så den här detaljen som tydligen fångade mitt intresse.

IMG_9773

Det var jag som överatalde Jonathan att åka på visningen, och han övertalade mig att åka tillbaka. Och andra gången kändes det helt annorlunda!

Tur att vi köpte gården. Det är det bästa vi har gjort.

Kategorier
Livet

Tystnaden

Tystnaden förtjänar faktiskt en egen liten utvikning.

IMG_9700

Jag stör mig väldigt mycket på ljud – alltså väldigt mycket. Jag känner ingen annan som stör sig så mycket som jag, eller så döljer andra det bättre. Jag stör mig på folk som smaskar, kylskåp som surrar, grannar som kollar på tv, läckande hörlurar på tunnelbanan, någon som pratar i telefon och säger hm, hm, hm på ett sjukt irriterande sätt… Ja, ni hajar. Jag är ett psyko helt enkelt.

Så att flytta hit ut var verkligen en befrielse för mig! Det är så tyst och liksom lent och friktionsfritt, 80 procent av alla irritationsmoment är helt utraderade. Idag har jag varit i Stockholm (och jobbat i kontorslandskap – falling down-varning i slutet av arbetsdagen), och det var så ljuvligt att komma hem till tystnaden.

 

Kategorier
Djur Höns Livet Lycka

Nu så!

Äntligen händer det nåt!

I helgen har vi varit på kalas och åkt till Stockholm, och hela tiden har jag oroat mig för hur det ska gå för hönsen här hemma – Mumin med sin hemska skada såklart – och så kycklingarna som aldrig kommer!

Men så imorse låg det ett tomt äggskal inne hos Svarten. Efter ett tag tittade den här lille vännen ut under mammas rumpa! Det var Sixten som gjorde upptäckten, och han blev så glad – det känns som om jag drömmer, sa han.

Hen var inte lätt att fånga på bild, och vi ville inte gå in och störa när hen var helt nykläckt. Under dagen har minst ett syskon kläckts – det är svårt att veta vad som pågår under Svartens kjolar. Så snart de är lite kaxigare och börjar se sig om kommer vi ta upp dem, räknar med bättre bilder imorgon.

Håller nu tummarna för att alla syskon kläcks som de ska!

PS. Mumin är på bättringsvägen tror jag.

 

 

Kategorier
Kaos Livet

Jobba hemma-fällan

d84a3537-658b-40ad-8ba3-a051009b6da9_MEDIA

Jag skulle sätta mig och jobba i morse, men först tänkte jag putsa fönstren i hallen och lilla toan på övervåningen (enligt min plan att putsa i ett rum varje dag för att inte dö av uttråkning).

När jag plockade ner gardinen på toan upptäckte jag att fållen släppt i ena kanten, så jag gick ner till symaskinen för att laga den.

För att ta mig fram till symaskinen i gästrummet var jag tvungen att flytta upp en massa saker från golvet till sängen, och innan jag gjorde det ville jag ju bädda såklart.

Sen upptäckte jag att kontakten till maskinen var ojordad, medan uttaget intill den var jordat. Det enda ojordade uttaget i gästrummet var bakom en massa bråte.

Så jag började flytta undan bråten – en massa odlingsgrejer, jordsäckar, Jonathans jobbarkläder och en stor tvättkorg som jag tänkt ha utomhus med filtar och dynor i. Lika bra att flytta ut den på en gång för resten, så den inte var ivägen mer.

Men tvättkorgen var fylld med lampor i olika stadier av förfall som vi samlat på oss på loppisar och tänkt fixa till och hänga upp nån gång. Jag tänkte lägga dem på sängen men där var det ju fullt med saker redan. Så jag fick rensa upp där först, sen flyttade jag dit alla lampor.

Tvättkorgen var full med smulor och skräp, så jag gick ut på altanen för att skaka ur den. Därute kände jag röklukt och kom på att jag glömt att fylla på i pannan.

Störtade dit och lyckades få fyr i den lilla glödhögen som fanns kvar. Passade på att hugga upp några vedklabbar också som skulle in i huset.

När jag gick in med veden fick jag syn på symaskinen och kom på banan (eller tja…) igen. Flyttade maskinen till rätt uttag och satte mig att sy.

Bara det att undertråden krånglade, så jag orkade inte med det utan sket i det.

Jag skulle kunna leva mitt liv såhär, irrandes mellan olika ofärdiga sysslor i mitt hem, som en hemmafru med adhd. Men till slut tog jag mig ändå samman och satte mig framför datorn för att jobba. (Ska bara blogga först.)

 

Kategorier
Livet Lycka Mys Natuuuren Skryt

Ursäkta, men mitt liv är perfekt

Ber om ursäkt för enformigt mysskryt, men: jag är så nöjd med allt just nu!

IMG_9332

Jag sitter vid mitt skrivbord och lyssnar på vårregnet som porlar och smattrar därute och brasan som sprakar i vedspisen härinne. Allt har blivit så grönt och saftigt och frodigt, jag måste gå ut en sväng och sniffa på våren och se hur det är att stå i växthuset när det regnar. Jag har beställt en gräsklippare och trimmer idag så att vi kan börja tukta vår trädgård snart.

Jag har en skön jobbdag framför mig, ska lägga sista handen vid några saker och boka lite framåt, bara softa arbetsuppgifter. Vårens stora ångestprojekt avklarat och bara roliga grejer kvar fram till semestern.

Om jag är effektiv idag på förmiddagen så kan jag gå ut och klyva ved på eftermiddagen, det ska klarna upp och bli soligt och 16 plusgrader!

Allt detta mys till trots börjar jag ändå känna lite kli i kroppen; jag vill måla naglarna och kliva ur mjukisbyxorna snart, se lite folk och prata med någon annan än Jonathan och barnen. Men just det, jag har en utekväll i Stockholm – med övernattning – inbokad på fredag! Woho.

Ursäkta, men mitt liv är perfekt.

Kategorier
Livet

Tänk va!

Jag var husockupant under några vårveckor 1994. 16 år gammal och svårt idealistisk ville jag stoppa bygget av Dennispaketet i Stockholm, och tillsammans med en massa likasinnade flyttade jag in i ett hus – Barbahuset –  som skulle rivas till förmån för motorvägsbygget i Häggvik.

En av de andra ockupanterna hette Jonathan. Han hade halva håret blont och halva svart, i någon slags page som var helrätt då. Dessutom hade han en lång rock med ett stort ”felanmält”-klistermärke på ryggen. Jag tyckte Jonathan var rätt snygg, men han var nog mycket yngre än jag, och dessutom var han där med sin tjej Anna, och jag var där med Morris pappa Robban.

Sverker var en av snorungarna i Barbahuset – han ställde till det genom att klottra och sabba arbetarnas maskiner, helt i strid med den ickevåldsprincip som tillämpades i huset, framröstad genom konsensus och ivrigt framhållen av oss präktigare ockupanter.

Veckorna i Barbahuset var själva essensen av min tonårstid; frihet, revolt, gemenskap, fest, intriger och drama, lycka. Men varken Sverker eller Jonathan gjorde något djupare avtryck.

Nu är jag gift med Jonathan och Sverker och hans fru Karin är våra bästa landetvänner – de bor i grannbyn. Igår firade vi Valborg tillsammans.

Skärmavbild 2015-05-01 kl. 09.16.09