Kategorier
Djur Fordon Framtidsfantasier Höns Livet Lycka Odla Renovering Slit och släp Uppvärmning

Första året på gården

Allra mest har vi nog gjort ute under det första året – och Jonathan har gjort mest. Mycket har handlat om investeringar och nödvändiga reparationer, men vi har också tagit små steg mot vårt mål att bli (typ) självförsörjande på mat. Det här har vi gjort:

IMG_4928

Ved. Under hela hösten och vintern tog vi ner en massa träd, sågade och klöv och kastade till stora vedhögar. Ett jävla slit faktiskt, både tidskrävande och jobbigt. På vårkanten köpte vi ett lass timmer istället för att ta ner egna träd, och det var ju enklare såklart. Men vi får se hur länge vi orkar hålla på – Jonathan är sugen på bergvärme, och jag är också sugen på att lägga tid och energi på annat.

IMG_9517

Köpt grejer. En traktor, en fyrjhjuling med kärra, vedkap, klyv, mängder av verktyg och redskap… Dyrt, men väldigt kul! Har aldrig kört traktor (eller fyrhjuling) förut, och trodde nog aldrig att jag skulle äga någon.

IMG_9821

Odlat. Den här sommaren blir odlingarna på experimentbasis, vi ser vad som funkar och inte, vad som växer bäst var, hur vi kan förbättra och skala upp till nästa sommar. Allt har inte varit framgångsrikt, men det växer en hel del. Vi har börjat skörda så smått, vilken lycka!

IMG_9777

Lagt om det jävla ladutaket. Vi har en liten liten bit kvar på baksidan, den gör vi  nästa vecka, sen tar vi ner byggställningen, och det ska bli så skööönt. Fast nästa sommar ska vi göra boningshuset – gulp.

IMG_9108Byggt ett växthus. Eller i alla fall ett temporärt växthus. Det har inte direkt växt så det knakar därinne, men det beror nog mer på bristen på sol och värme än på själva växthuset. Här kan jag inte ta någon cred alls – det här jobbet gjorde Jonathan och Ines helt på egen hand.
(Uppsnappat: ”Ines, vad tror du om att lägga en tvärslå här så att plasten inte blåser upp?” ”Jaa, alla ingenjörssätt är bra… (paus, snabb blick på mig)… Och journalistsätt.”)

IMG_9355Byggt ett hönshus och skaffat höns. Det är verkligen väldigt kul med höns! Och fortfarande känns det så lylligt att gå ut och hämta ägg varje dag – vi får sex ägg om dan av våra åtta höns (vi hade nio, men den mobbade Mumin fick flytta till våra vänners hönshus istället). Över dem alla vakar den ståtliga tuppen Sune. Han är så snäll och omhändertagande – plockar vinbär och drar fram maskar åt sina damer, och om någon kommit på villovägar och står och ropar nånstans så går han och hämtar henne och visar vägen tillbaka till de andra. Väldigt kul att se!
Enda nackdelen är att de skiter överallt.

I framtiden behöver vi lägga om taket på lilla ladan, renovera fönstren på boningshuset, göra om avloppet, bygga ett riktigt stort växthus, ett nytt hönshus…
Och så hoppas jag att vi kan skala upp odlingarna ordentligt, och Jonathan vill ha får och odla svamp (!).
Bin vill vi också ha – de ger honung och räddar världen.
Det vore verkligen fint om vi kunde ha någon liten inkomst av gården, så man kan skala ner litegrann på jobb utanför hemmet.

Kategorier
Livet Lycka

Äntligen

IMG_0696Äntligen har Jonathan börjat jobba så jag kan ha lite latmanssemester med barnen! Han har alltid så mycket på gång så det känns inte okej att bara sätta sig och glo lite – ett behov jag har men han helt saknar. Men nu vaknar vi och solen skiner (en stund, sen börjar det regna igen innan vi hinner åka och bada)…

IMG_0709Vi äter pannkakor på altanen och blir bitna i tårna av Hulken om vi inte delar med oss…

IMG_0703

Barnen leker med grannbarnen och jag gallrar morötter och förväller spenat…

IMG_0723Kokar mer rabarbersaft…

IMG_0736

… och har äntligen tid, ro och ork till att läsa. Good times!

(Det där lät ju inte alls som om jag sitter och glor. Kanske är jag inte heller så bra på det trots allt.)

 

 

 

 

Kategorier
Lycka Mat Odla Skryt

Skördefesten börjar… NU!

Vilken dag! Vi har haft så mycket energi och fått så mycket gjort. Det har varit strålande väder och barnen har varit glada och roat sig själva mest hela tiden. Vi har jobbat vidare på taket, röjt upp i trädgården, kupat potatisen, vattnat massor och – tadaa – skördat!!!

Vår första middag med enbart mat från gården! Viken högtidsdag! 

IMG_0241
Rädisor, spenat, rucola, potatis, persilja, ägg!

Allt smakade utmärkt. Särskilt de små potatisarna som det kanske var lite slösigt att ta rednan nu, men å andra sidan kommer vi få mängder med potatis så småningom ändå.

PS. Vi åt bacon också, men den kändes ju som en parentes i sammanhanget. Och ja, alla behövde kvällsmackor efter denna middag, som delades på fem.

 

Kategorier
Livet Lycka Slit och släp

Den befriande semesterstädningen

IMG_0175
Ättika – mirakelmedel! Det och såpa är på riktigt de enda produkterna man behöver i städskåpet.

Det bästa sättet att kicka igång semestern? Att städa från nio på morgonen till tio på kvällen! Vi har gått igenom varenda omöjlig dammsamlande hög (nåja, nästan i alla fall), bytt handdukar och lakan, vikt filtar, tvättat kuddar, sorterat tvätt, slängt mängder av skräp, gnuggat och fejat och dammat, och dessutom varit och storhandlat! Nu kan semestern börja på riktigt!

IMG_0179
Platsen där det alltid annars ligger tre dagars DN och oöppnade fönsterkuvert.

Jag har haft så mycket att göra de senaste månaderna att hemmet blivit alldeles försummat. Jag gillar inte alls det. Vissa har ju en förmåga att bara tänka bort det, men jag blir så otroligt stört när det är rörigt omkring mig. Nu går jag genom rummen och njuter, känner att axlarna sjunker en decimeter vid åsynen av de blanka golven och frånvaron av legobitar och vissna löv (varför ligger det alltid vissna löv i vårt hus?) och dammråttor.

IMG_0184
Ja, det är Jonathans partysombrero som ligger i gräset.

Grannen har tagit bort en massa jättestora träd. Flera gånger idag har jag lagt märke till nya utsikter. Här från altanen (nej, trädgården hann vi inte städa).

 

 

Kategorier
Livet Lycka

Tio år tillsammans

IMG_9836
Jonathan körde Tijuana-stuket på Sixtens mexikanska kalas. Jag tyckte han var snygg på riktigt.

För tio år sen var jag singel, pluggade på JMK och bodde i en liten tvåa på Söder med Morris. På Morris fritids jobbade en extra snygg kille, Jonathan. Varje gång jag skulle hämta Morris kollade jag efter Jonathans cykel utanför och hoppades på att få en skymt av honom. Jag tänkte att vi kanske kunde springa på varandra på nåt uteställe, men det hände aldrig. Ibland försökte jag prata med honom, men han sa inte så mycket, verkade rätt cool och ointresserad. Och jag tänkte att man inte kunde ragga upp nån på sin sons fritids, det var liksom inte okej.

Så en dag kom Morris hem och sa att Jonathan skulle sluta jobba på fritids. Han skulle ”gå i en vuxenskola, det lät jävligt deppigt faktiskt” (ordagrant citat) (det är KTH vi pratar om här, så jag är benägen att hålla med Morris). Snart var det sommar och sen skulle Jonathan vara borta – dags att agera alltså.

Min kompis Johan hjälpte mig att forma en plan – jag skulle intervjua Jonathan till en skoluppgift, och sen styra över intervjun till en dejt, eller i alla fall fråga om vi kunde ses igen. Jag hade en miljon tillfällen att fråga Jonathan om den där intervjun men fegade alltid ur. Jag lånade en film han hade spelat in med barnen, jag lämnade tillbaka den, jag hämtade Morris fast hans pappa skulle gjort det…

Så blev det skolavslutning. Sista chansen. Jag och flera andra föräldrar stod utanför fritids och väntade på ungarna som var och badade. Plötsligt öppnade sig himlen och det kom en störtskur. Jonathan kom gående i en röd tröja – han var så fruktansvärt snygg när han var blöt så jag helt kom av mig. Rafsade ihop Morris saker och var på väg att gå. Utanför fastnade vi med någon av Morris kompisar, och jag spanade inåt lokalen efter Jonathan. Han stod mitt i en folkmassa och lyste med sin röda tröja – som i en film!

Plötsligt gjorde jag det! Jag gick in och stammade fram min fråga, och han log snett och sa okej, visst. När jag tog upp min telefon för att ta hans nummer skakade min hand. Jag gick hem och kände mig pirrig och nöjd.

Och Jonathan gick in i personalrummet och satte sig på en stol. Han överfölls av kollegor som tjuvlyssnat – i ett helt år hade de retat honom för att han alltid blev stum när jag kom, för att han sa att han skulle gifta sig med Morris morsa eller ingen alls, för att han hade gömt sig i en buske första gången han såg mig för att han blev så generad. Fast inget av det här visste jag såklart.

Nå, sen tog det väl två veckor eller så för mig att samla mod till att ringa – och efter midsommarhelgen, för ganska prick tio år sen, sågs vi för att göra intervjun, sen tog vi några öl, och sen tog jag med mig Jonathan hem, och sen var saken biff.

TÄNK OM jag inte hade gått tillbaka in på fritids och frågat honom! Vad hade hänt då med mitt liv? Förmodligen något bra, men säkert något helt annat. Det tänker jag på ibland.

PS. Det blev aldrig något reportage av intervjun, jag har fortfarande en restuppgift från JMK. Hade annat för mig den sommaren.

Kategorier
Livet Lycka

Varför rhododendron betyder märkligt mycket för mig

IMG_9955Den enda historien som är mer romantisk än den om hur jag träffade Jonathan, är den om när vi gifte oss. Jösses vad fint det var.

Vi tog med oss barnen till Vaxholm en dag i juni för sex år sedan, det regnade, och på vägen dit (i min 75-kronorsklänning från Myrorna) kom jag på att vi hade missat brudbukett. Lyckligtvis blommade rhododendronen (går det ens att säga i bestämd form?) på torget i Kärrtorp, så vi snodde några kvistar.

I Vaxholm vigdes vi i rådhuset av en man som hette Hardy (utvald enbart för namnet), och sen åt vi glass i hamnen.

Efter det har rhododendron fått en märkligt särskild plats i mitt hjärta, trots att det egentligen är en rätt ful buske. När vi flyttade från Kärrtorp tog vi med en stickling från busken på torget för att plantera här i trädgården, men den dog i värmeböljan och villervallan efter flytten.

Men idag (tre dagar för sent, men ändå) kom Jonathan hem med en liten kvist han hittat vid sitt jobb i Norrtälje.

2028_110860328967_2957756_n(Morris har tagit den suddiga bilden, det är därför han inte är med på den.)

 

 

Kategorier
Barn Lycka Mys

Kalas i ladan

Idag har Sixten haft sitt kompiskalas, som han alltså har sparat i tre månader för att kunna hålla utomhus. Vi slog på stort och bjöd 15 barn!

Temat vad Mexiko. Vi klädde ut oss.
IMG_9835IMG_9832IMG_9843Eftersom vädret var lite svajigt dukade vi i ladan istället för på altanen. Det är helt fantastiskt att kunna ha fest för så många barn utan att det blir kaos någonstans – vi åt och fikade i ladan, och körde några röjiga lekar utomhus.
IMG_9842IMG_9857

IMG_9864Kalaset avslutades med en typisk mexikansk piñataslakt, och godispåsarna inspekterades i höet.

Det var så otroligt mysigt att sitta i ladan! Det kommer bli många fester där framöver. Till och med Jonathan blev sugen.

När kalaset var slut stannade våra grannbarn kvar och lekte ända till klockan nio – Ines och Linn stack iväg och red en stund, och Sixten och Sanna började röja runt i ett av våra uthus för att skapa en hemlig klubb – de målade på väggarna, satte upp grejer och släpade möbler. Precis så lekte jag och min syrra när vi var små, mina allra bästa lekminnen är från när vi inrättade våra kojor och krypin på olika ställen. Nu börjar barnens sommar, som kommer vara full av såna här dagar, då de liksom rår sig själva, är i sin egen värld och kommer hem och äter lite mat ibland.

 

Kategorier
Livet Lycka

Ett år sen vi såg gården för första gången

Idag är det ett år sen vi var på visningen av gården som skulle bli vår. Fast de trodde vi inte då. Och Sixten visste inte att den här gosiga katten hette Nisse och skulle bli hans egen.

IMG_9769

Vi hade inte alls den där omedelbara förälskelsen i vår gård. Några veckor tidigare hade vi förlorat budgivningen på en gård vi verkligen ville ha, vi var rätt knäckta och försökte starta om. Dagen innan var vi på visning av ett riktigt ruckel (tack, tack, tack Anna och Jonathan från förr för att ni inte köpte det!!!) som var otroligt charmigt. Det här huset kändes ljust och fräscht på ett lite pretto vis. De enda bilderna jag har från visningen är den här på Sixten, och så den här detaljen som tydligen fångade mitt intresse.

IMG_9773

Det var jag som överatalde Jonathan att åka på visningen, och han övertalade mig att åka tillbaka. Och andra gången kändes det helt annorlunda!

Tur att vi köpte gården. Det är det bästa vi har gjort.

Kategorier
Djur Höns Livet Lycka

Nu så!

Äntligen händer det nåt!

I helgen har vi varit på kalas och åkt till Stockholm, och hela tiden har jag oroat mig för hur det ska gå för hönsen här hemma – Mumin med sin hemska skada såklart – och så kycklingarna som aldrig kommer!

Men så imorse låg det ett tomt äggskal inne hos Svarten. Efter ett tag tittade den här lille vännen ut under mammas rumpa! Det var Sixten som gjorde upptäckten, och han blev så glad – det känns som om jag drömmer, sa han.

Hen var inte lätt att fånga på bild, och vi ville inte gå in och störa när hen var helt nykläckt. Under dagen har minst ett syskon kläckts – det är svårt att veta vad som pågår under Svartens kjolar. Så snart de är lite kaxigare och börjar se sig om kommer vi ta upp dem, räknar med bättre bilder imorgon.

Håller nu tummarna för att alla syskon kläcks som de ska!

PS. Mumin är på bättringsvägen tror jag.

 

 

Kategorier
Lycka Natuuuren

Alla vackra saker

IMG_9447Vi var ute och jobbade igår kväll efter att vi lagt barnen, Jonathan byggde en till odlingsbädd för jordgubbar och jag grävde upp en jävla stubbe och planterade syrener. Det var milt i luften, det luktade fuktig jord och blommande hägg, fåglarna kvittrade, katterna följde intresserat vårt arbete (och blev irriterade på att vi inte gosade med dem – Nisse klättrade upp på Jonathans rygg och la sig i hans nacke och började tvångsgosa, när Jonathan satt böjd över jordgubbslandet).

Vi ville inte gå in.

Just nu i slutet av maj är ju allt så extremt vackert. Jag tittar på vackra saker här hela dagarna. Det måste ju göra mig till en lyckligare och mer harmonisk människa. Bortsett från det uppenbara – blommor och sånt – så är färgerna så intensiva just nu. Dessa saker var extra vackra igår i kvällsljuset:

Den rostiga röda tratkorn mot det knallgula maskrosfältet

De mörkröda ladorna mot de ljusgröna träden

Vårt stora vita hus mot den (nyklippta) mörkgröna gräsmattan