Allvarligt, jag är nog en simpel människa. Idag när jag stod och stekte falukorv, barnen satt i soffan och kollade Netflix och Jonathan stökade med något i gästrummet, då kände jag mig plötsligt så himla lycklig över vårt liv som vi håller på att skapa här – allt känns så rätt och bra.
Det enda som känns jobbigt är att Morris för det mesta är så långt borta. Men annars – tydligen krävs det inte mer än ett hus, en familj och falukorv för att jag ska bi lycklig och känna mig fullkomligt nöjd.
Okej, fick ett roligt jobbesked imorse också, och så har jag gjort riktigt bra loppisshopping idag. Det spelar nog in.