Varje år tror jag att vi inte kommer få några tomater och gurkor, men det blir ju en rätt bra skörd ändå. Jonathans uppfinning avloppsväxthuset funkar faktiskt rätt bra! Vi vattnar aldrig och plantorna står direkt i sand, all näring hämtas från (det renade) avloppsvattnet som filtreras genom sanden i botten.
I år har vi försökt oss på lite exotiska grejer som inte gått så bra – den här kiwin (nedan) kanske inte är ett utställningsexemplar direkt?
Ej heller den här melonen – som förvisso är någon slags minimelon, men såhär liten ska den väl inte vara? Alldeles ensam är den också. Hur ska vi dela den i en familj på fem?
Vinrankan planterade vi för två år sen tror jag, och i år ger den skörd! Sju druvor, vad jag kan se. Hoppas de hinner mogna innan frosten tar dem. Sen i framtiden när vi har vårt hembyggda finväxthus av gamla fönster, då flyttar vi vinet dit och av någon anledning tror jag det kommer att frodas där! Så att jag kan sitta under vinrankan och dricka te i en korgstol och lyssna på regnet som smattrar mot taket. Det kommer bli fint!
I år har vi också lyckats odla lite blommor. Vi har ju inte en enda rabatt i trädgården, där finns en ros som blev helt uppkäkad av fåren i år, och en pion som jag råkade klippa ner med gräsklipparen, det är egentligen allt. Men jag gillar ju blommor egentligen! I år hällde jag ut en påse sommarblomsterfrön i en av odlingssängarna, et voila! Det blommar helt galet mycket, och till och med mina buketter ser fantastiska ut.
Ringblommor är ju väldigt tacksamt. Inte min favorit egentligen men så lättodlat och lättplockat, och så luktar de gott (och smakar? Man kan i alla fall äta dem.). Det kom upp massor av ringblommor i squash- och bönlandet också, där vi odlade dem förra året.
Och störbrytbönorna tog sig till slut, de var så små och taniga men fick lite värme i augusti i alla fall. Jag längtar efter att laga en stek av grannens kossa och servera med egen potatis, egna bönor, egen svampsås och egen rönnbärsgelé. (Alla måste bara sluta spy här hemma först, det är ingen mening med att servera något annat än kokt ris och rostbröd för närvarande.)
I år odlar vi massor av kål! Förra året experimenterade vi lite med att odla grönkål på friland tillsammans med ringblommor, som sägs ha en avskräckande effekt på kålfjärilen. Det funkade inte alls, jag misstänker att ringblommorna redan måste vara utslagna när grönkålen sätts dit för att det ska ha effekt. Hur som helst har vi kommit fram till att det bästa är ett fysiskt hinder mellan fjärilen och kålen. I år byggde Jonathan en uppdaterad version av förra årets kåltält, som inte höll för att bli flyttade på hösten. De här har en sarg undertill som gör att man kan lyfta upp och flytta hela modulerna. Vi byter ju plats på kålodlingen varje år för att undika sjukdomar, och då ska kåltältet kunna flytta med.
Det där gröna på potatisen är rester av nätpåsen den låg i – den hade hunnit gro så mycket att det inte gick att trassla loss den från påsen.
