Kategorier
Får Självhushållning

Hejdå baggarna

Härom dagen åkte bagglammen till slakt – det var i tidigste laget med tanke på deras storlek, men i år fick man ta de slakttider som fanns, eftersom så många ville slakta efter den snustorra sommaren som inte gett tillräckligt med hö för vintern. Här står vännerna och mumsar i väntan på slaktbilen!

Baggarna är irriterande nog de som blir mest tama och tillgivna – man får ju inte fästa sig för mycket vid dem eftersom man ska äta upp dem sen. Men jag tycker det går bra ändå – och det är väldigt skönt att äta kött från djur som man vet har haft det bra och växt upp på det mest miljövänliga sättet. Slakta själv däremot skulle kännas jobbigt – nacka en tupp kan jag väl göra men det här är ju något annat. Hyckleri enligt vissa – men i så fall är det ju mer hyckleri att köpa kött i charken på Ica.

Nu väntar vi i alla fall på lammlådorna, och så småningom skinnen! I år får vi flera fina gotlandsskinn som vi tänkte försöka sälja.

Nu går vi in i nästa fas i fåråret – efter slakt väntar klippning av tackor och tacklamm. Baggen kommer i november hoppas vi, och då får tacklammen som inte ska betäckas än gå i trädgården. När betessäsongen definitivt är över får fåren flytta till vinterhagen. Under senvintern blir det klippning igen, och till våren kommer lammen!

Älskar cyklerna i livet på gården, gillar kontinuiteten, ombytligheten och (den relativa) förutsägbarheten.

Kategorier
Odla Självhushållning

Skördehetsen

Just nu pågår den mest intensiva perioden under odlingsåret för mig. För Jonathan är det den tidiga våren med alla försådder, och efter utplanteringen är det mitt jobb att ogräsrensa och vattna i trädgårdslanden, medan han sköter växthuset. Och nu alltså skörden, som också faller på min lott. Det är kul och härligt, men jag blir alltid överrumplad av mängderna som måste tas om hand, och bråttom är det så det inte förgås. Både störbrytbönona och squashen har växt ifrån mig, vinbären till saft togs i allra sista stund, de tidiga äpplena ruttnade nästan på trädet och skördades när de redan blivit lite mjuka och nästan skrynkliga (får frysa in och ha till bak). I går gjorde jag marmelad på plommon från mammas trädgård. Använde det här receptet – marmeladen blev lite väl skarp av så mycket vinäger, skulle ha tagit hälften – men annars blev den god! Och väldigt snygg. 

Hejhej, jag i burken!

Kategorier
Döden Får Mat Självhushållning

Lilla Mys öde

Lilla My var vårt hispigaste får. Hon blev rättså tam med tiden – eller så tam att hon inte la benen på ryggen när hon såg en i alla fall. Men i alla situationer när fåren behövde hanteras (klippning, itutning av avmaskningsmedel) var hon ett nervvrak, hon störtade hit och dit och försökte komma undan, och skapade stor oro bland de andra i flocken – de är ju flockdjur, springer en så springer alla för säkerhets skull. Så till slut orkade vi inte med henne, och hon hamnade här:

I den här ljuvliga måltiden där allt (utom hummusen) kommer från gården; kött, betor, potatis, grönkål, zucchini, örter… mmm…

Fårköttet var milt i smaken – trodde att det skulle smaka mer än lammkött, men det var snarare mer neutralt. De som käkat tacka säger att det är mört och saftigt, mycket bättre än lamm. Men vi gjorde färs av hela Lilla My ändå eftersom det är det vi använder mest. Nu har vi 14 kilo i frysen! Sån lycka.

Kategorier
Bin Lycka Mat Självhushållning

Årets lilla honungsskörd

Det har inte gått så bra för våra bin. Nästan alla dog i vintras – vissa svalt ihjäl, vissa kanske frös ihjäl, och myror tog sig in i vissa samhällen och käkade upp binas mat. Men ett samhälle överlevde i alla fall! Det har stått hemma hos Jonathans bikompis, och han ringde och sa att han skördat lite honng till oss. Vi trodde inte vi skulle få något alls, så vi blev glada såklart! Förra året fick vi 60 kilo tror jag, i år blev det kanske åtta. Men ändå! Det blir ingen försäljning i år, men i alla fall tillräckligt till oss själva! Honungen är mycket mörkare i år än förra året. Jag kan inte riktigt avgöra någon smakskillnad – men såklart är den helt ljuvligt god!

Kategorier
Kalkoner Självhushållning

Lite halt på golvet idag

Nu har vi tre kalkonkycklingar och en hönskyckling! Vi hade tänkt att kalkonerna skulle gå i fårens vinterhage, men det känns fånigt att göra sig besväret när de blev så få. De får gå med hönsen så länge de uppför sig – risken är att de börjar bossa för mycket när de blir större, vi får väl se hur det går.

Men i några veckor till får de bo i en plastlåda under en värmelampa i vardagsrummet. Där rantar de runt och piper. Så fort vi kommer in i rummet och börjar prata blir det ett jäkla liv i lådan. Redan i kläckaren, där de får stanna något dygn tills de torkat, börjar de titta efter en och pipa när de hör en. Knasigt och lite hjärtknipande på något sätt, de är förprogrammerade att bilda flock!

 

Kategorier
Kalkoner Självhushållning

Julmiddagen är här!

Det har inte gått något vidare för vårt kalkonkläck – två av tolv ägg har kläckts. Det skulle kunna kläckas fler idag, men det känns osannolikt ändå. Och bara ett av de fem hönsäggen kläcktes – men egentligen behöver vi bara en hönskyckling, hens raison d’être är att uppfostra kalkonerna till goda fjäderfän (dvs lära dem äta och dricka).

En liten gynnare kom ett dygn före de andra och har redan fått flytta ut från kläckaren och ner i en plastlåda på golvet. Där rumlar den runt helt planlöst och plurrar i mat- och vattenskålar, eller ligger utslagen under värmelampan. ”Yolo”, som Ines torrt konstaterade.

I morse hittade Jonathan den halvdöd på rygg på fatet med vatten! Jösses alltså, de har inte mycket överlevnad i sig. Det blev en räddningsaktion med hårtorken, och sen låg den och flämtade under värmelampan i någon kvart innan den var på benen igen.

Om båda kalkonerna överlever blir det julmiddag för både oss och kompisen vi lånat kläckaren av. Jag tänkte ju fylla frysen med kalkonkött, men men. En julkalkon är ej fy skam.

Kategorier
Höns Kalkoner Självhushållning

Äggen är här! Och kycklingarna!

Idag kom kalkonäggen med posten från Karlstad!Jonathan hämtar upp kläckaren hos en kompis på vägen hem från jobbet. Ska bli så spännande detta.

Äggen är så fina, stora jämfört med hönsägg, fläckiga och lite skrovliga.

Och idag hörde jag kycklingpip under Skalleper som har ruvat! Lyckades inte se något, men imorgon lyfter vi på henne och kikar efter!

 

Kategorier
Självhushållning

Kalkoner

Igår beställde jag tolv befruktade (hoppas jag) kalkonägg! Vi tänkte att ett gäng kalkoner ska få gå i fårens vinterhage och stall över sommaren, och så slaktar vi dem i höst. Kalkonkött är ju så gott, och lätt att använda till skillnad från alla konstiga styckdetaljer från nöt och vildsvin som jag inte begriper mig på.

Jag tycker att kalkoner är lite äckliga på något vis, de verkar så slabbiga och kanske också lite aggressiva? Men de är också väldigt roliga! Kolla filmnen häruppe som jag tog hos en kille vi köpte hönsägg av.

Kategorier
Får Lycka Självhushållning

Ljuset i tunneln

Under lamningen blir hela livet upp och ner. Vi vacklar omkring som zombies eftersom vi är uppe och vakar på nätterna, hemmet förfaller och barnen äter Gorby’s till middag. Igår fick jag i alla fall sova större delen av natten, och sen jobbade jag i Stockholm på dagen – medan Jonathan roddade tre lamningar, totalt sex lamm!

Absolut gulligast just nu är Elis och Elias, Lilla Mys helt identiska små bagglamm.

Hittills har vi fått fyra baggar och sex tackor – av vilka fyra är renrasiga gotlandsfår. Perfekt för oss som vill utöka besättningen och satsa på gotlänningar. Suffolkfåren, som är en köttras, har fått flest baggar, utmärkt eftersom de kommer gå till slakt. Otto, vår förstfödde, är renrasig gotlandsbagge. Om han blir fin och bra tänkte vi försöka sälja honom som avelsbagge.

De stora barnen, som är runt en vecka gamla nu, har fått flytta med sina mammor till välkomstbetet, medan de nyfödda fortfarande står i lamningsbox – varje tacka står med sina lamm i en egen box i några dagar för att de ska knyta an ordentligt och man ska se att allt funkar med diandet.

Här ovan syns Felicias tvillingar Ingela och Ingvar ta sina första tvekande steg utanför stallet. Nu när de vant sig är de hur kaxiga som helst, rusar runt i hagen och klättrar på stenar.

Nu hoppas vi bara att det går bra för stackars Doris, som är sist ut. Hon har haft ont och mått dåligt i säkert en vecka – gått undan och verkat låg.

Sen kan vi pusta ut!

Kategorier
Halleluja Livet Lycka Odla Självhushållning

Stefans stora feta röda

Jag har haft en crush på Stefan Sundström ända sen tonåren, då jag sprang på vänsterdemonstrationer och såg ut såhär:

Den här bilden är så otäck för att min hand ser helt sjuk ut! Men det är min bästis Lindas hand som är inblandad, hon håller om mig på bilden.

Numera är han dessutom en förebild när det gäller självhushållning och idén om ett hållbart liv på landet. Han är en jävligt skön person helt enkelt, en hedersknyffel!
Idag intervjuade jag honom apropå hans tomatbok. Ska ni bara köpa en tomatbok, köp den! Så bra och snygg och inspirerande och full av smarta och roliga tankar.

”Det är både politiskt och existentiellt för mig att framställa mitt eget livsmedel, jag för min egen del vill bli så självständig som det går och inte behöva konsumera så mycket”, sa Stefan till mig och det har han fan rätt i. Att det är politiskt att odla sin egen mat istället för att köpa importerat från ett storföretag.

I tomatboken skriver han:

Jag tycker vi ska rädda innerstan från innanförskapet. Det kommer att komma en dag när det som är inne blir ute. Då måste vi lantisar visa solidaritet med innerstan och inte retas och säga att vi fick rätt. Det har vi inte råd med. 

Word Stefan!

Jag fick också lite tips – till exempel angående de gröna tomaterna vi tar in i slutet på säsongen, som aldrig eftermognar som de ska. De ska ligga mörkt och inte ljust, jag mitt pucko har ställt dem på fönsterblecket för att de ska få maximalt med solljus. Varför tomaterna som vi odlar i avloppsväxthuset (kretsavloppet, som Jonathan fyndigt har döpt det till) smakar nada kunde han inte svara på. Men å andra sidan kanske det inte beror på avloppsväxthuset, för våra tomater från det andra växthuset smakar inte heller mycket.