Kategori: Slit och släp

När vi skaffade fåren gjorde vi iordning ett litet stall åt dem, en lösdrift där de kunde gå in när de ville. Vi la hö på golvet, och fåren kissade och bajsade och trampade omkring där. När det blev geggigt fyllde vi på med mer hö – vi tog det som fåren ratade – och så byggdes bädden på. Efter ett tag startar en nedbrytningsprocess i djupströbädden som genererar värme, så det blir varmt och gött för fåren att ligga på. Den här djupströbädden i det första stallet har byggts på i fem år. Den har blivit en halvmeter djup eller mer kanske. Vissa partier är torrt hö, andra partier är hårt packad gucka. Nu ska skiten ut, eftersom vi ska bygga kostall här.

Jag har slitit med detta hela dagen och har kanske en tredjedel kvar. Mammas valp har hjälpt mig, hon tyckte det var väldigt kul och gott. Vi behövde båda duscha när vi var klara.

Helt slut i kroppen nu. Så skönt!

Just nu ligger jag i sängen och orkar inte röra mig. Det är nästan för jobbigt för mina arma armar att skriva det här inlägget.

Det har regnat hela helgen och vi har stackat en massa virke och byggt ett tak till det. Om det inte hade varit två plusgrader och hällregn hela helgen, om det hade varit i maj och solen hade skinit och vi hade kunnat ta av oss tjocktröjorna, då hade vi sagt till varandra: ”Åh vilken skön utehelg!”. Men nu är det enda vi har sagt typ ”Jag orkar inteeee ööööh okej nu GÖR vi det här:” Det är helt enkelt inte ett endaste dugg kul, bara svinjobbigt.

Men nu är allt virke under tak och det känns fantastiskt! Det mesta tillhör faktiskt grannen, men en del är vårt, sågat av vår egen skog som Alfrida fällde förra vintern. Det känns så himla fint att vi nu kan bygga av träd som växt på vår mark.

Annars har jag tagit hand om korna som vanligt, och så har vi tagit hem Monika till stallet, för hon ska åka på slakt i veckan. Kvar i hagen är åtta kultingar (två har vi sålt), och de är så otroligt gulliga. De är jättekeliga och fina fastän vi knappt har varit med dem eftersom det varit så lerigt och hemskt den här hösten. Till våren kommer vi att hänga mer med dem.

Idag fick de i alla fall en säck ull att bädda med i huset. De kastade sig över den, och sen sprang de allihop omkring med små ullmustascher ovanpå trynena.

Vi har också tappat honungen som ni ska få köpa när ni kommer hit och hälsar på.

Okej det här kanske inte är den slutgiltiga etiketten som vi kommer att ha på våra produkter när vi blir kända honungsproducenter, men jag gillar eklövet som Jonathan har ritat, och det blir kul att sätta något på burkarna i alla fall, det har vi inte haft förut.