Idag är det precis ett år sen Mållans kalv Olle föddes och jag cyklade upp till Kristina för att hjälpa till att dra ut honom.
Om en vecka eller två är det dags igen för Mållan – hon är beräknad till fjärde maj men ser inte riktigt redo ut tycker vi. Jag håller tummarna så hårt för att det är en kvigkalv! Hoppas att vi kan köpa Mållan och kalven i så fall.
Hur som helst ska jag ju börja mjölka! Ska bli spännande, och otroligt lyxigt med egen mjölk. Vi velar fram och tillbaka angående hur mjölkningsrutinerna ska se ut och hur mycket kalven och kon ska vara tillsammans. Det är inte lätt att veta innan närman aldrig gjort det förr. Längtar tills jag har egna kor och kan skapa mina egna rutiner tillsammans med dem.
PS. Nu har både Linda och Melissa kastat, alltså fått missfall. Det ska inte vara så svårt att få en ko dräktig! Jag skiter i dem nu känner jag.