En störig grej med våra får är att de får alldeles för många lamm. Av våra elva tackor som lammat hittills har tre fått tvillingar, sex fått trillingar och två fyrlingar (men en liten fyrling var dödfödd). Totalt 31 lamm alltså – och då har Vera inte lammat än.
Eftersom får har två spenar så vore ju det allra mest praktiska om alla får fick två lamm var, eller hur? Två är också lagom många för tackan att hålla reda på och producera mjölk till.
En tacka kan klara trillingar själv om hon har ett bra foder, men det är inte säkert. Stackars Bella till exempel är en liten tacka som fått tre bjässelamm. De är alltid hungriga och försökter tjuvdia på andra tackor. Och fyrlingar bör absolut stödmatas, de kommer vara missnöjda och växa långsamt annars. För att inte tala om vilket slitage det blir på den stackars tackans juver att ge di åt fyra glupska ungar.
Så om det blir fler lamm än två får fårbonden vara beredd att rycka in och stötta upp. Vi har satt upp en lammbar – en hink med nappar som lammen kan servera sig själva ur. Det tar ett tag innan de hajar grejen, morgon och kväll fyller vi på baren, och då hämtar vi någon fyrling och någon av Bellas bjässar och håller fast dem tills de börjar suga. Snart hoppas vi att de ska gå dit själva när det kurrar i magen.
Men det är ett jäkla meck att blanda lammnäring, diska ur den där hinken och springa och fånga lamm hela dagarna. Om alla tackor hade hållit sig till två lamm var hade vi bara behövt utfodra tackorna och gosa med lammen och inte bekymra oss för något.