I natt har jag gått upp varannan timme och tittat till tackorna, men ingen mer har lammat. Halv sex lämnade jag över bevakningen till Jonathan.
Hokus, Pokus och Filijokus är så otroligt pigga och fina, och Doris mår bra hon också. Funderar på att truga på dem en flaska lammnäring idag för att de ska vänja sig vid flaskan, kanske behöver de stödmatas längre fram, och då är det bra att de är vana vid den.
Det har snöat i natt och det blåser i trädtopparna så att Bodil blev rädd på morgonpromenaden. Men det är så det är i april. Efter våren kommer vintern. Jag är inte förvånad, besviken eler uppgiven. Det är bara att göra brasa, tända ljus, koka kaffe och vänta ut.
Jag har tänkt att jag ska ordna med försådden idag – plantera om rosmarinen kanske, så lite brysselkål, smultron och solrosor.
Sen ska jag styra upp lite jobbgrejer och som vanligt städa och tvätta. Jag förstår inte hur familjer med två heltidsarbetande föräldrar (eller en!!!) klarar sin vardag!
Jag tänker på alla som måste iväg till jobbet i det vidriga vädret, prestera och bli bedömda, uppföra sig och hantera andra människor. Idag känns det så skönt att stanna i huset, baka bröd och fixa med lammen, höra vinden dåna och elden spraka.
Och vänta på att våren ska komma tillbaka.