OBS! Jag skriver detta i trygg förvissning om att Jonathan inte läser min blogg, haha!
Det har hänt förr, nu har det hänt igen. Jag började släpa en vitvara på en trasig pirra genom djup snö. Ensam.
Sist det hände gällde det en tvättmaskin, och jag tänkte ”hur svårt kan det vara?”.
Vi åkte iväg i en snöstorm för någon vecka sen och köpte ett kylskåp på Blocket. 350 kronor för ett i rätt storlek! Vi storsatsar inte på lyxiga vitvaror direkt (eller på någonting annat lyxigt heller egentligen), kanske byter vi ut dem om det behövs när vi renoverar köket så småningom.
Vi ställde det nya kylskåpet i ladan så länge.
Men så fick jag ett infall och kände att jag behövde det nya kylskåpet PRICK NU. (Detta infall sammanföll förstås med att jag borde sätta mig och skriva en text.) ”Hur svårt kan det vara” tänkte jag nog inte ens, jag bara klädde på mig och gick och hämtade pirran.
Som tyvärr både hade punka och trasig rygg, men det gick ändå att släpa kylskåpet genom snön uppför hela backen från ladan till huset.
Men när jag kom till trappan upp till huset blev det värre. Det var mycket snö och ganska halt, kylskåpet var svintungt eftersom jag ännu inte fått snilleblixten att ta ur de tunga glashyllorna. Men jag klarade inte tanken på att det skulle stå kvar där till allmänt åtlöje, och Jonathan skulle bli så irriterad när han kom hem och såg att jag dragit igång ett hopplöst projekt som han fick lösa.
Så jag gjorde ett försök. Det var nästan omöjligt. Men jag klarade de tre första trappstegen. Sen kantrade hela ekipaget! Kylskåpet ådrog sig lindrigare repskador, men lyckligtvis på den sida som ändå skulle stå mot skafferiet.
Sen plockade jag ur hyllorna och lyckades baxa in skåpfan i hallen. PHU.
Jonathan blev bara lite irriterad för att han behövde hjälpa mig att flytta bort det gamla kylskåpet.
Och ja, jag blev pinsamt glad, nästan pirrig, att få flytta in all mat i det nya stora kylskåpet!
Och det här gjorde mig också glad på något konstigt sätt. Såhär gjorde man när jag var ung – även vuxna etablerade människor gjorde det – ställde böcker eller nåt i ett hål efter ett överskåp. Det var på den tiden folk bodde i hyreslägenheter med slitna kök. Tycker det ser lite gulligt ut på något sätt.