Vi fick ju bara tre kycklingar av 12 ägg sist, så nu provar vi med äggkläckningsmaskin istälet. Det är ju inte alls lika romantiskt, men kul på ett annat sätt; vi har bättre koll och kommer märka när de kläcks, vi kommer kunna plocka upp kycklingarna och hålla i dem utan att deras mamma blir förbannad, och kycklingarna kommer att bli tamare än den förra kullen (som nu har blivit rätt stora – och jag tror att två av dem är tuppar, det blir coq au vin i höst).
På midsommarafton la vi i 20 ägg i kläckaren, vi får se hur många kycklingar det blir! Ett gäng ska våra kompisar få, några behåller vi nog. Men jag känner likadant som sist, hur tusan skulle det kunna bli riktiga levande kycklingar av de där äggen som ligger och rullar inne i en låda?