Igår la vi golvet i trädkojan, och plötsligt fick man en känsla av hur det kommer att bli. Det var så härligt att hänga däruppe, jag älskar att se välbekanta platser ur nya vinklar.
Ines och Jonathan jobbade mest, jag klippte gräset och stekte pannkakor och Sixten dröp av till grannen för att spela tv-spel så fort han fick chansen. Golvet består av tryckimpregnerad trall, det blir mest hållbart (ingen byggnadsvård i det här projektet direkt).
På kvällen tog vi upp middagen till kojan och åt där.
Och Ines tände ljus och gjorde mysigt. Bodil satt därnere och grät så hjärtskärande så vi kånkade upp henne också för stegen, haha!
Efter maten låg jag kvar en stund och glodde upp i trädkronan, det var så härligt! Ekar är verkligen fina. Och när jag ser ekblad tänker jag alltid på Lotta på Bråkmakargatan som gjorde plättar av ekblad med sylt i trädkojan hos mormor och morfar. 
Det som återstår nu är en stege och ett staket, och såklart själva huset, som vi inte riktigt vet hur det ska bli än. Jag försöker hejda Jonathan som vill lägga innergolv och sätta in riktiga fönster som man kan öppna och stänga…
