Idag är det precis ett år sen vi flyttade hit till Ekeby!
Vi har ett fungerande liv här nu, vi har hittat våra rutiner och saker och ting börjar falla på plats. Just nu sitter jag i köket och dricker te. Det är helt tyst bortsett från ett stilla kluckande från diskmaskinen. Barnen har just somnat däruppe, efter ett långt samtal om godhet och ondska och om att ta någon annans land. Morris har lyckats fixa en bra uppkoppling i sitt hus idag, så honom ser vi inte mer. Jonathan är ute och gräver en grop av något slag.
Detta är vad jag postade på facebook för ett år sen:
Sista bilden från Kärrtorp. Jag gillade den här utsikten så mycket!
Det var fruktansvät varmt, 32 grader tror jag, på vår flyttdag. Varje gång man klev ut genom porten med en flyttkartong slog en vägg av hetta emot en. Barnen var hos farmor och farfar och jag och Morris och Jonathan försökte göra nytta utan att störa flyttgubbarnas flow. Jag minns att jag tänkte att vi hade så fruktansvärt mycket saker – när vi kom hit var det plötsligt inte så mycket längre.
När vi lämnade Kärrtorp körde Jonathan Volvon och jag och Morris tog röda bilen, båda lastade till bristningsgränsen. Morris somnade i bilen, och jag väckte honom lagom tills vi skulle svänga av från stora vägen in på vår lilla grusväg så att han kunde se sig om. När vi kom fram till huset hade Jonathan just kommit – jag minns sprittet av lycka när han klev ut från huset och vi tittade på varandra och log. Sen fick vi vänta i över en timme på flyttgubbarna. Och jag tog de här två bilderna:
De första veckorna vandrade vi runt lite bedövade här i hettan, flyttade kartonger mellan rummen och försökte orientera oss. Det var sånt fruktansvärt kaos och så mycket som behövde göras omedelbart, jag minns att jag fantiserade om två saker: att få sjunka ner i soffan en kväl när barnen somnat, och att kunna gå ut i köket, öppna ett skåp och ta ut ett glas, bara sådär.
Även om vi har enormt mycket kvar att göra här (det kommer ju aldrig ta slut egentlgien, och det är ju en del av grejen) så har vi faktiskt gjort rätt mycket under året som gått. Tänkte sammanfatta det i några inlägg framöver!
Äntligen har Jonathan börjat jobba så jag kan ha lite latmanssemester med barnen! Han har alltid så mycket på gång så det känns inte okej att bara sätta sig och glo lite – ett behov jag har men han helt saknar. Men nu vaknar vi och solen skiner (en stund, sen börjar det regna igen innan vi hinner åka och bada)…
Vi äter pannkakor på altanen och blir bitna i tårna av Hulken om vi inte delar med oss…
Kokar mer rabarbersaft…
Här syns magasinet som är vår snickarverkstad. (Där under finns en fantastisk jordkällare som var helt igenväxt när vi flyttade hit, vi blev så glada när vi hittade den! Snart fyller vi den med gött.) Lilla huset till höger är lekstugan vi byggt om till hönshus.
