Vi jobbar på med ladutaket den här veckan. Idag har vi brutit bort allt murket trä och börjat sätta nya plankor. Lite läskigt var det att stå och balansera på takbjälkarna fyra-fem meter upp inne i ladan och såga bort brädor ovanför huvudet, men det gick bra. Jonathan är höjdrädd och våldsamt imponerad av mig som vågar.
Katterna håller sig ofta kring oss när vi jobbar, de är verkligen sociala och keliga. Ingen kan ju slappa som en katt, blev inspirerad av Bertil och låg själv en lång stund i höet och kollade på himlen genom hålet vi tagit upp. Jag vet att det är en klyscha, men det är verkligen ett annat lugn här. Ett behagligt lunk även om vi jobbar mycket.
Imorgon gör vi klart lagningen och hinner nog lägga på några plåtar också. Enda bekymret är att det bor svalor under de sista takpannorna mot gaveln, vad ska vi göra med dem? Det känns ju fräckt att vräka dem, och det lär ju inte gå att flytta boet.
Det är verkligen fint att jobba tillsammans såhär. Önskar att vi kunde göra det jämt. Eller i alla fall halva tiden. Jonathan vill att vi ska hitta någon inkomst av gården… Vi får väl se.
