Jag brukar ofta säga att jag skulle vilja leva av det vi kan göra på vår gård. Men vill jag verkligen det? Sanningen är att det krävs enormt mycket jobb. Jag vill mest gå runt och klappa får, plocka svamp och blogga, ungefär. Och det är väl det jag gör – och det tjänar jag exakt inga pengar alls på, så därför måste jag också jobba med annat.
Folk (som inte själva bor på landet) vill ofta ge tips på saker de tycker att vi borde kunna leva på (och missförstå mig inte nu, det här är inte ett gnäll – jag hade kunnat säga exakt samma saker för fyra år sen):
+ Ni kan väl sälja ullen från fåren!
De flesta av våra får är ju av en köttras, så deras ull är helt värdelös faktiskt. Just nu täcker vi gångarna i trädgårdslanden med den. Gotlandsfåren har mycket finare päls, vet inte om man kan sälja ullen, men definitivt fårskinnen! Hur som helst, i år kommer fåren inbringa några tusenlappar, kanske sammanlagt 3000 gissar jag, för kött och skinn. Det är de första pengarna vi tjänar på fåren, och det är en bråkdel av alla pengar vi har lagt på utrustning, klippning, veterinärkostnader och foder sen vi skaffade dem. För att inte tala om all arbetstid vi lagt! På sikt kommer fåren nog kunna gå med vinst (även om vi skulle behöva runt 300 tackor för att kunna försörja oss som fårbönder och det kommer nog inte hända), men än så länge får vi se dem som en hobby – det vill säga något man lägger pengar på för att det är kul.
+ Ni kan väl ha en gårdsbutik och sälja grönsaker!
Vi odlar ganska mycket ändå, men absolut inte så att det blir något överskott. Vi vill ju bli så självförsörjande som möjligt här på gården, så vi fryser in och lägger på burk för att ha under vintern. Men visst, under tre-fyra vckor på sommaren skulle vi kunna sälja massor av squash! Det enda vi alltid får för mycket av. Det skulle ge några hundralappar.
+ Du har ju din loppis!
Ja, och det är jättekul! Den inbringar några hundringar – fast ibland bara några tior – varje gång jag har den öppen, och det är bara under sommarveckorna. Jag har låga priser för jag tycker det är kul med högre omsättning, men en loppis kan man verkligen inte tjäna pengar på. Om jag var lite mer om mig och kring mig och samlade på mig fina grejer och sålde på Tradera skulle jag nog kunna tjäna lite deg i och för sig!
+ Ni kan väl sälja honung på Bondens marknad!
Ja, det är faktiskt en bra idé. Det kräver inte så mycket att ha bin, och honung har högt kilopris. Men i år fick vi inte så mycket honung, vi behåller ju en del och ger bort en del i present, så säg att vi säljer hälften, då får vi in ungefär 2000 spänn. Det är nog lite mindre än vad vi har lagt på utrustning och biodlarkurs (och allt himla socker som vi matar bina med inför vintern!). Men jo, på sikt kan man nog tjäna in en halvtid på biodlingen ungefär! Men det är Jonathan som sköter bina för det mesta, så i rättvisans namn borde i så fall han få gå ner i arbetstid och njuta av gårdslivet.
Det är ju inte så att det här är dåliga idéer egentligen, bara att allt måste skalas upp så enormt för att ge någon avkastning, det är det folk inte ser. Dessutom är vi fortfarande i uppstartsfasen, det vill säga investeringsfasen, i alla dessa projekt. Så lååångt kvar. Men man kan ju fortfarande fantisera!
4 svar på ”Sånt som stockholmare tror att man kan leva på”
Jag har gått i sådana där tankar själv, men det är ju så det är – allt måste vara stort. Hur mycket tomater skulle man inte behöva för att det ska bli något? Inte ett par tiotals plantor iallafall… Nej, man måste nog ha en annan typ av gårdsverksamhet (skog, åkermark till säd..) eller också inse att man får ha en hobby som kanske, kanske går runt så att man inte lägger ut pengar på det. Och om man jobbar väldigt hårt och samtidigt drar ner på sina utgifter, så kanske man kan gå ner i arbetstid. Eller, snarare lägga arbetstiden på gården. För det gör sig ju inte själv heller sådant där.
Nej, det är helt enkelt en massa slit 🙂
Av alla våra grannar och bekanta här på landet är det bara en som (tror jag) försörjer sig som bonde på heltid. Alla andra har olika grader av hobbyjordbruk/djurhållning/odlingar, och så har de ett dagjobb som gör att de överlever. Sorgligt egentligen.
Det här är ett intressant ämne! Jag har också tittat på olika möjligheter att tjäna pengar på gården, men hittar mest småpengar. Särskilt kring djuren så finns det mycket kostnader i form av boende, foder, strö mm, men också pga regler och krav som kommer i.om. försäljning (kontroller, godkänt slakteri, hyra för ev marknadsplats osv…). Grönsaker är billigare att producera, så länge det inte krävs en massa maskiner, men det är väldigt arbetsintensivt (tillräcklig att hinna med att försöka bli självförsörjande för egen del). Dessutom så tillkommer det ju moms och skatt…. Jag skulle tycka det vore roligt att hitta exempel på småskaliga (mikroskaliga) producenter som faktiskt får ekonomin att gå runt, genom det de producerar på gården. För jag vill, och hoppas, att det ändå ska gå!
Men förutom att räkna på vad man kan tjäna på gården, så kan man också räkna på vad man sparar på gården, genom att odla sin egen mat tex. Vi sparar dessutom en del pengar på att elda med ved, minskat bilåkande, ha mer tid att laga kläder och leta begagnat, snickra själva istället för att anlita någon mm. Jag upplever också att det indirekt bidrar till ett minskat behov (känsla av behov) av konsumtion, fina kläder, dyra semestrar, roliga aktiviteter osv – det är fullt upp ändå och det är ok att allt inte ser tipptopp ut.
Ja, säg till om du hittar några sådana producenter vi kan lära av! Men som du skriver är nog nyckeln att minska utgifterna 🙁 Tråigt tycker jag som gillar att köpa grejer. Men jag sparar jättemycket pengar på att inte bo i stan, dvs inte gå förbi affärer varje dag, äta och fika ute hela tiden osv.